Kollage med flera bilder av olika djurslag samt en kvinna (Susanna Sternberg Lewerin, SLU) i mitten.
Foto: Lisa Chröisty, SLU

En värld full av liv - tillsammans genom den tysta pandemin

Nyhet publicerad:  2026-03-20

En era kommer till sitt slut när allt fler bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika och självklarheten i att kunna bota sjukdomar sakta försvinner. Den så kallade “tysta pandemin” sveper fram och lösningen ligger nu i att vi tänker om tillsammans - för människor, djur och natur som ett.

Vad händer om antibiotikan inte fungerar nästa gång du eller ditt djur blir sjukt?

I nästan 100 år har vi kunnat behandla bakterieinfektioner med antibiotika. Det har räddat miljontals liv – och gjort avancerad sjukvård möjlig.

Men nu förändras läget. Allt fler bakterier utvecklar motståndskraft mot våra läkemedel. Det som länge varit en självklar behandling fungerar inte alltid längre.

Forskare kallar det för antibiotikaresistens – och ibland för den tysta pandemin.

En pandemi som inte märks av förrän det läkemedel vi just då behöver inte fungerar. Vad vi tillsammans behöver göra nu är att köpa oss tid - och förstå förändringarna som sker, inleder Susanna Sternberg Lewerin.

“Gör det ingen nytta så gör det skada”

När jag utbildade mig till veterinär hade vi inställningen att om antibiotika inte gör någon nytta så gör det heller ingen skada, säger Susanna Sternberg Lewerin och fortsätter:
Men idag vet vi att det bara är fel, fel, fel.
Foto av en svart hund av rasen labrador sittandes i en hundrastgård utomhus.
Smittskydd och möjligheten till behandling vid sjukdom är en fråga för alla levande - oavsett art. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Att behandla med antibiotika “i onödan” handlar om att ge medicinen medan det fortfarande finns en osäkerhet kring om:

  1. Infektionen faktiskt beror på bakterier, och därmed är möjlig att bota genom just antibiotika
  2. Behandlingen faktiskt behövs, eller om kroppen själv kan läka ut infektionen
… Och när vi nu vet att vi bara har begränsad mängd antibiotika som fungerar kvar så är det vansinne att slösa den där det inte verkligen behövs, fortsätter hon.
Inte bara vid sjukdomar
Det är inte bara vid allvarliga bakteriesjukdomar som antibiotika är en stor tillgång: Antibiotika används dessutom för att möjliggöra avancerade transplantationer, operationer och cancerbehandlingar.

One health hela världen runt: Tålamod, tillit och tillsammans

Eftersom behovet av att behandla sjukdomar gäller för både människor och djur, överallt i den värld vi alla lever i, behöver vi nu förhålla oss till den nya verkligheten på ett sätt där vi tar hänsyn till allt levande och hur det påverkar varandra: Vi kallar synsättet för “One health”.

One Health

= Att kombinera kunskap från human-, djur-, växt- och miljöhälsa för att utveckla effektiva insatser. Perspektivet bygger på insikten att hälsan hos människor, tama och vilda djur, växter och den omgivande miljön (inklusive ekosystem) är nära sammankopplade och ömsesidigt beroende.

Mer om One Health finns att läsa här

Det som behövs kan förkortas till tre T:n.

  1. Tålamod när läkare eller veterinärer behöver tid för att ställa en diagnos. Det minskar risken att antibiotika används i onödan och säkerställer att den sätts in när den verkligen behövs. Symtom stämmer inte alltid med orsaken till sjukdomen, och provtagning är därför viktig. Det gör att vi kan spara den effektiva antibiotikan till allvarliga och akuta fall.
  2. Tillit till att den behandling som behövs kommer att ges. Ibland är den bästa behandlingen att avvakta kroppens egna läkning, istället för att chansa på att medicinera med något som kanske gör mer skada än nytta.
  3. Förståelse för att vi (människor-djur-natur) hänger ihop Tillsammans
Och rent konkret är den nya lösningen att snarare än att tänka på sätt att behandla istället fokusera på att förebygga att sjukdomar uppstår över huvud taget. Raka tips på hur vi kan göra det ska jag nu dela med mig av, säger Susanna Sternberg Lewerin.
Foto av en sjö vid lummig skog i Sverige.
Resistenta bakterier finns naturligt i miljön, men blir också fler på grund av restprodukter från djur och människor som behandlas med antibiotika då dessa inte alltid helt bryts ned i kroppen. Välj bort att slänga överblivna läkemedel från dig och dina djur i soporna eller avlopp - utan lämna alltid till apoteket. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Vägen genom den tysta pandemin: Vad kan du, jag och vi göra?

Ganska mycket, faktiskt, och det börjar med det allra mest grundläggande, säger Susanna Sternberg Lewerin och listar:

Undvik smittspridning när du kan genom att:

  1. Tvätta händerna
  2. Nys i armvecket
  3. Håll avstånd till andra människor om du bär på en infektion
  4. Låt inte ditt djur träffa andra djur när det hostar, har snuva eller diarré

Blir du eller ditt djur behandlade med medicin?

  1. Se då till att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apotek. Där kan det hanteras rätt, utan att riskera hamna i avfalls- eller vattensystem och i förlängningen naturen.

Ett växande verktyg för att undvika sjukdomsutbrott är också vacciner. Hittills har vaccin främst framställts som skydd mot virus, men de kan också tas fram för att motverka sjukdomar orsakade av bakterier - där vi tidigare förlitat oss på antibiotika. 

Genom att göra vårt bästa för att undvika sjukdomsutbrott köper vi mänskligheten tid att spara på den kvarvarande antibiotikan till de mest allvarliga fallen, hitta fler möjliga vägar framåt och vem vet - kanske mot alla odds även lyckas framställa nya effektiva former av mediciner som antibiotika, avslutar Susanna.
Porträtt av en kvinna (Susanna Sternberg Lewerin, SLU) inomhus.
Susanna Sternberg Lewerin är i grunden veterinär, och sedan 2026 även professor i AMR (antimikrobiell resistens) med fokus kring One Health. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Tre frågor till experten Susanna Sternberg Lewerin

Ja - till exempel en del sårinfektioner, sepsis (blodförgiftning) och tuberkulos. Vi har blivit så vana vid att det går att behandla men det går faktiskt inte alltid.

Det kan ske, men är både väldigt dyrt och numera väldigt svårt: Det gäller ju att i så fall forska fram ämnen som dödar infektionerna effektivt men samtidigt inte skadar värddjuren (människorna eller djuren som får behandlingen) - och där har vi redan förbrukat de lösningar man tidigare har hittat.

Miljön (jorden, vattnet och det som växer där - det vi också kan kalla “naturen”) är livsmiljön för alla oss levande: både människor, tamdjur och vilda djur. Vissa smittor sprids dessutom via både jord och vatten. Sammfattningsvis: En ren omgivning och friska växter ger också förutsättningar för friska människor och djur.

Kollage med flera bilder av olika djurslag samt en kvinna (Susanna Sternberg Lewerin, SLU) i mitten.
Ett arbete för alla levande, tillsammans. Foton: Lisa Chröisty, SLU

Faktaruta

Susanna Sternberg Lewerin är i grunden veterinär, och sedan 2026 även professor i AMR (antimikrobiell resistens) med fokus kring One Health. Mer om henne och den forskning hon löpande bedriver hittar du nedan.

Profilsida Susanna Sternberg Lewerin

Begreppsförklaring

Läkemedel = Alla mediciner som vi använder för att behandla och läka ut sjukdomar

Vaccin = Förebyggande, kan skapas mot både virus och bakterier men har tidigare gjorts mer mot virus då man faller tillbaka på att “vi har ju antibiotika för bakterierna”

Antimikrobiella medel (oftast antibiotika) = Behandlar specifikt bakterier

One health: Ett arbets- och synsätt som syftar till att hållbart balansera och optimera hälsan hos människor, djur och ekosystem. Det sker genom förståelse för att dessa tre områden är tätt sammankopplade - där sjukdomar kan spridas mellan djur och människor, och påverkas av miljön.

Kontakt