Abborre (Perca fluviatilis), foto: Mark Harris

Fiskbarometern: Så mår Sveriges fisk- och skaldjursbestånd

Nyhet publicerad:  2026-03-12

På Fiskbarometern presenterar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2025 klara. Situationen är mest oroande i Egentliga Östersjön medan Vänerns abborre är på uppgång.

Beståndens* status visar inga större förändringar jämfört med 2024. Av de 26 bestånd som förvaltas nationellt bedöms 11 ligga inom biologiskt säkra gränser. Åtta bestånd ligger inte inom biologiskt säkra gränser, och för ytterligare sju saknas tillräckligt med data för att kunna bedöma deras status.

– Situationen är mest oroande i Egentliga Östersjön där inget av de åtta bedömda bestånden, bland annat abborre, gädda och gös, är inom biologiskt säkra gränser, säger Stefan Larsson, vetenskaplig redaktör för Fiskbarometern och senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser.

När SLU bedömer att ett bestånd inte är inom biologiskt säkra gränser betyder det att dödlighet, biomassa eller storleks- och åldersstruktur har en icke önskvärd status. Detta innebär i sin tur att situationen för beståndet inte är hållbar och att det behövs åtgärder.

Tufft läge för siken längs kusten – abborren i Vänern på uppgång

Situationen för siken längs kusten är fortsatt otillfredsställande. Av de tre bedömda bestånden i Östersjön är det endast i Bottenviken som sikens status är inom biologiskt säker gräns.

– I de stora sjöarna ser läget generellt bättre ut. De bestånd av gädda och gös som bedömts är inom säkra gränser. Detta gäller även abborre i Vänern som uppvisar stabila eller ökande trender i populationstäthet, ålder- och storleksfördelning, säger Martin Ogonowski, forskare vid institutionen för akvatiska resurser.

Brist på data – en utmaning för förvaltningen

För vissa arter och bestånd, exempelvis lake samt i viss mån gädda och öring längs kusten, saknar SLU tillräckligt underlag för att kunna göra bedömningar.

– Även när underlaget är otillräckligt för att bedöma vissa arter eller bestånd är det viktigt att detta tydliggörs i Fiskbarometern. Det skapar förutsättningar för att förbättra datainsamlingen, bedömningarna och förvaltningen, säger Stefan Larsson.

Besök Fiskbarometern för bedömningar, analyser och texter för 48 arter och drygt 110 bestånd

De flesta fiskarter består av flera, mer eller mindre distinkta, populationer. Med population menas en grupp av individer av samma art som delar samma ekologiska och genetiska karaktärer. Vissa arter består av populationer med begränsat utbyte av individer sinsemellan, där enskilda populationer till stor del är oberoende av varandra, medan andra arter utgörs av en stor sammanhängande population.

I fiskerisammanhang talar man ofta om bestånd. Ett bestånd utgör en grupp av individer från en eller flera populationer som vid ett visst givet tillfälle uppehåller sig i samma område och där beskattas av ett visst fiske. Fisket på ett bestånd kan således vara riktat mot en del av, en hel eller flera populationer.

Det här är Fiskbarometern

Fiskbarometern är en årlig rapport framtagen av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Den beskriver tillstånd och trender för fler än 100 bestånd av fisk och skaldjur i havet, längs kusten och i de fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. För varje bestånd presenteras biologiska bedömningar baserade på indikatorer som fiskeridödlighet, biomassa/abundans samt storleks- och åldersstruktur. 

Rapporten fungerar som ett viktigt kunskapsunderlag för myndigheter och beslutsfattare inom fiskeriförvaltningen, men vi hoppas att många fler ska läsa den med intresse.

Kontakt