Hon ser potentialen i snabbväxande löv

Efter disputationen vid SLU arbetade Anneli Adler främst på SweTree Technologies, där hon utvecklade skogsodlingssystem med poppel för svenskt klimat. Hon bidrog även till utvecklingen av varumärket SnowTiger® för de första svenskförädlade poppelklonerna anpassade till klimatet i Svealand och södra Norrlands kustområden, kloner som växer bra även i kalla områden i Götaland.

Anneli Adler har varit verksam som forskare i projekt om poppel som råvara för bioenergi och textilfiber, arbetat i skogsbolag som skogsskötselspecialist med fokus på klimatanpassning och skogsgödsling samt bidragit till utvecklingen av kommersiell plantproduktion av förädlad björk i Nässja plantskola.

– Det är på tiden att björk börjar bli intressant som råvara för skogsindustrin i Sverige, menar Anneli Adler.

Vad är mest spännande och aktuellt i din roll som skogsforskare?

– Det mest spännande i min forskning är att utveckla skogsskötsel i nära samverkan med markägare och industri. Jag studerar särskilt vilken roll snabbväxande pionjärlövträd kan spela i ett förändrat klimat. De är naturligt anpassade till störningar, kan odlas i kortare omloppstider och kan komplettera gran och tall på rätt marker, säger Anneli Adler.

Forskningen handlar om hur sådana system kan bidra till klimatnytta, biologisk mångfald och en stabil råvaruförsörjning, samtidigt som de blir ekonomiskt attraktiva genom nya värdekedjor och kan användas till exempelvis textilmassa eller konstruktionsvirke.

– I grunden handlar det om att diversifiera skogsbruket och ge markägare fler hållbara handlingsalternativ, säger Anneli Adler.

Hur ser du på potentialen i ökad användning av snabbväxande löv inom svenskt skogsbruk?

– Potentialen är stor som komplement till barrskogen, men det kräver bättre värdekedjor, ordentliga satsningar på förädling av dessa trädslag och kunskapslyft om lämpliga marker för dessa trädslag hos rådgivare, skogsskötselspecialister, planerare och virkesköpare, framhåller Anneli Adler.

Hon lyfter utmaningen att regelverken för jordbruks- och skogsmark inte är harmoniserade och att styrmedlen som berör snabbväxande lövträd behöver utvecklas.

– Pionjärlövträd trivs naturligt i fuktiga miljöer nära vattendrag. Breda kantzoner med sådana trädslag skulle kunna minska näringsläckaget och därmed bidra till Sveriges klimat- och miljömål. I dag skiljer sig kraven om skyddszoner och kantzoner markant mellan skogs- och jordbruksmark, vilket begränsar möjligheten för en effektiv användning av pionjärlövträd där de verkligen trivs och kan göra nytta, menar Anneli Adler.