Hur rustat är Skåne för mat i kris?

Konferensen var en del av SOIL (Social Innovation Living Lab Botildenborg), där SLU ingår sedan 2024. Under dagen lyftes myndigheternas samordningsansvar, kommunernas kapacitet och sårbarheten i dagens effektiva men lagerfattiga livsmedelssystem. Samtidigt betonades civilsamhällets och den småskaliga odlingens betydelse för att stärka lokal motståndskraft.

Myndigheternas uppdrag och systemets sårbarhet

– Målet med Sveriges livsmedelsberedskap är att alla ska ha tillgång till tillräckligt med säker mat och dricksvatten även vid kris, höjd beredskap och krig, sa Johan Svensson från Länsstyrelsen Skåne.

Begreppet ”alla” rymmer en komplexitet. Äldre kan exempelvis behöva passerad mat – hur säkerställs det utan el?

Som beredskapsmyndighet ska länsstyrelsen samordna och stödja länets aktörer. Uppdraget omfattar att:

• säkerställa kontinuerlig samverkan inom och mellan län
• samordna kommuner, regioner och myndigheter under kris
• samordna information till allmänhet och media
• prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter regeringsbeslut

Samtidigt saknar tre av tio kommuner en beredskapsplan. Förutsättningarna skiljer sig åt, trots att Skåne står för omkring 33 procent av Sveriges livsmedelsproduktion.

Beredskap omfattar dessutom mer än mat: lagerhållning, el, värme, vatten, avlopp, transporter, IT, kommunikation, kunskap och gemenskap.

Kommunernas kapacitet och vardagens omställning

Johan Lundgren, kommundirektör i Svedala kommun, beskrev kommunens kontinuitetsansvar och visade upp Svedalas lokala informationsbroschyr som komplement till den nationella ”Om kriget kommer”. Eftersom förutsättningarna varierar beroende på var man bor är det en fördel att materialet är anpassat lokalt.

Han betonade vikten av att vara proaktiv och att tänka om redan i vardagen. Övningar lyftes fram som centrala för att bygga kapacitet och infrastruktur.

Samtidigt är många moderna skolkök dimensionerade för effektiv vardagsdrift och saknar kapacitet för storskalig matlagning i kris. Rekommendationen är att samhället ska kunna klara sig i 14 dagar utan leveranser, men livsmedelshandeln arbetar med små lager. Även om kommuner i en kris har rätt att ta över livsmedel i butik är en stor del av maten under normala omständigheter i transportkedjan.

Avloppssystemets funktion är avgörande för att förebygga hygienproblem och sjukdom. IT och kommunikation är andra samhällsbärande funktioner som visat sig centrala i exempelvis Ukraina.

Att gestalta beredskap

Johan Bergström, föreståndare för LUPREP (Lunds universitets centrum för beredskap och resiliens), lyfte universitetens roll. Akademin kan utbilda, bidra med innovationer och kritiska perspektiv samt vara med och gestalta beredskap.

Han beskrev beredskap som en kulturbärare och betonade behovet av att reflektera över hur demokratisk resiliens skapas.

Bland initiativen som nämndes fanns FORCE, ett centrum för livsmedelssystemens resiliens, samt nätverket Campus Totalförsvar, där svenska lärosäten samverkar för att stärka totalförsvaret genom utbildning och forskning.

Civilsamhället som resurs

Marek Rolenec, projektledare FOR, menade att det saknas politik för att bedriva småskalig matproduktion. Utan en tydlig förståelse för civilsamhällets roll riskerar matsystemet att förbli sårbart.

Fritidsodling har flera fördelar: begränsat behov av maskiner och el samt betydande sociala värden. Samtidigt finns hinder kopplade till kunskap, tid och tillgång till mark.

Bland förslagen som lyftes:

• kommunala odlingssamordnare (mark, kunskap, förvaring, fröer)
• förenklade regler för växthus och kompostering
• sänkt moms på ätbara växter och fröer
• att likställa odling med friskvård
• stärkt stöd till föreningar
• mer odlingskunskap i skolan

Odlingsmöjligheter beskrevs som något som borde vara lika självklart som bibliotek och idrottsområden.

Från villaträdgårdar till källarutrymmen

Anja Ley och Lena Friblick från Botildenborg presenterade två projekt som visar civilsamhällets kapacitet.

Hemodlarna Malmö, i samarbete med Malmö stad, ger tio familjer stöd och coachning i att utveckla odling i den egna villaträdgården. Deltagarna möts, delar erfarenheter och bygger gemenskap kring odlingen.

Projektet Från Källare till Kök, som inleddes 2024 och nu drivs som ett treårigt initiativ inom ShiftSwedens Omställningslabb, omvandlar outnyttjade källarlokaler i miljonprogramsområden till odlingsytor. Här kombineras matproduktion med kunskap om hälsa, hållbarhet och resiliens samt stärkta sociala nätverk.

Lena Friblick betonade att beredskap inte enbart handlar om mat utan också om gemenskap.

Befintliga resurser och småskaliga kretslopp

Max Whitman, författare till boken Det goda hemmet, lyfte vikten av att arbeta med befintlig infrastruktur och urbana miljöer. 

Exempel som nämndes var att omvandla ett garage till jordkällare och att bygga småskaliga kretsloppssystem där höns bidrar med gödsel och matavfall blir foder.

Råden för odling sammanfattades i att arbeta med naturens processer, plantera tätt och odla det man faktiskt vill äta.

Gemenskap och mening som beredskap

Dagen synliggjorde hur regelverk och marknadsstrukturer kan fungera som barriärer för omställning. Samtidigt framhölls vikten av utbildning och folkbildning för att bygga långsiktig kapacitet.

Julia Christell, mastersstudent i landskapsarkitektur vid SLU, reflekterade över hur villaområdens trädgårdar kan ses som potentiella odlingsytor i en tid då förtätning ofta dominerar stadsbyggnadsdiskussionen.

Nina Vogel, forskare inom projektet Från Källare till Kök, lyfte behovet av att gestalta beredskap på nya sätt och att redan i dag skapa attraktiva livsmiljöer som integrera infrastrukturer för försörjning och gemenskap.

Konferensen visade att livsmedelsberedskap rör mer än lager och logistik. Den handlar om struktur, kunskap och sociala relationer – och om att bygga motståndskraft innan krisen är ett faktum.