Kraftig minskning av laxtrollingfisket i Östersjön

I Östersjön finns idag ett stort antal vilda bestånd av Atlantlax som blandas med utsatt (odlad) lax, vilket gör förvaltningen komplex. Laxen är viktig, både från ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Samtidigt är många laxbestånd i Östersjön hotade, framför allt på grund av förlorade livsmiljöer och påverkan från vattenkraft. För att skydda små och sårbara vildlaxbestånd har reglerna för fritidsfiske skärpts kraftigt de senaste åren, särskilt från 2022, då det blev förbjudet att behålla vild lax i stora delar av Östersjön och endast tillåtet att landa en märkt (odlad) lax per person och dag.

Ett nytt sätt att räkna fritidsfiskare

I den här studien har forskarna bland annat undersökt hur de skärpta reglerna har påverkat trollingfisket efter lax i Östersjön. I studien prövade forskarna en ny metod för att analysera fritidsfiske: modern spatial fångst–återfångstmodellering. Här kombinerades deltagarlistor från två stora trollingtävlingar, Trolling Master Bornholm och Trollingträff Åland, med trollingbåtarnas positionsdata (AIS).

– Den här typen av modellering är vanligtvis en metod som brukar användas inom ekologi och epidemiologi för att beräkna populationsstorlekar, men här har vi använt den på data från fisketävlingar. På det här sättet kunde vi uppskatta antalet aktiva trollingfiskare i Östersjön och samtidigt se hur de rör sig och vilka områden som fiskas mest, säger Konrad Karlsson, forskare på institutionen för akvatiska resurser vid SLU och huvudförfattare bakom studien.

Antalet aktiva laxtrollingfiskare har halverats sedan 2021

Studien visar att gruppen aktiva laxtrollingfiskare i Östersjön har minskat med cirka 50 procent sedan 2021. Under perioden 2014–2020 uppskattas cirka 5 300 laxtrollingfiskare ha varit aktiva. Mellan 2021–2023 hade antalet sjunkit till cirka 2 600. Nedgången hänger troligen ihop med de skärpta reglerna för fritidsfiske efter lax som kom 2022.

– När regelverket förändras snabbt påverkar det inte bara laxen utan även människorna som bedriver fisket. Våra resultat tyder på att en mindre kärna av mer hängivna laxtrollingfiskare blir kvar, medan mer tillfälliga deltagare försvinner, säger Konrad Karlsson.

Bornholm är navet – men fisket sker även på andra håll

Området kring Bornholm är navet för laxtrolling i Östersjön. Men analyserna av laxtrollingfiskarnas rörelsemönster visar också att Skagerrak och Bälthavet är nästan lika viktiga områden som Bornholm för den här gruppen fritidsfiskare. I Skagerrak trollingfiskar de till exempel efter blåfenad tonfisk i forskningssyfte. Vänern, Vättern och Ålandshav är däremot mindre viktiga. I Vänern fiskar de efter hotade vildlaxbestånd, och i Vättern efter röding och odlad lax.

Viktigt underlag för framtidens fritidsfiskeförvaltning

Studien understryker att fiskeriförvaltningen behöver ta större hänsyn till fiskets geografiska mönster, eftersom fritidsfiskare kan byta både plats och målart när regler och fångstmöjligheter ändras.

– Om fisketrycket flyttas från ett bestånd till ett annat kan det uppstå oväntade följdeffekter. Därför behöver ansvariga myndigheter ta hänsyn till hur fritidsfiskare faktiskt rör sig mellan områden. Om man bara fokuserar på ett enskilt bestånd i taget riskerar man att skapa problem någon annanstans, säger Konrad Karlsson.

Vetenskaplig artikel

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere: Spatial capture-recapture reveals resource use and declining skipper numbers in Baltic Sea salmon trolling fisheries