Lägre klimatbelastning på gårdsnivå i ekologisk mjölkproduktion

En av slutsatserna är att ekologisk produktion har mindre klimatbelastning än konventionell produktion med samma antal kor och att i ett scenario med lägre djurtäthet och högre självförsörjning, så minskar utsläppen ytterligare.

Klimatskatt på djurhållning diskuteras i Danmark

I Danmark finns en politisk överenskommelse kring hur lantbruket ska minska sin klimatbelastning och den benämns ”Trepartsopgørelsen”. Där ingår att animalieproduktionen ska beskattas i förhållande till utsläpp av CO₂e. Det pågår nu mycket verksamhet kring hur detta skall gå till och i denna rapport beräknas klimatbelastning på gårdsnivå i stället för per kg produkt, som är det vanliga i livscykelanalyser. Anledningen är att skatten troligen kommer att införas på gårdsnivå och baseras på utsläpp från djurproduktion och gödselhantering.

Olika scenarier med ekologisk mjölkproduktion

I rapporten har man gjort ett antal beräkningar med historiska data och fem olika scenarier. De representerar inte konkreta gårdar utan fungerar som exempel för att kunna isolera effekten av olika parametrar som till exempel djurtäthet, utfodringsintensitet, betesdrift och foderimport.

Vid samma antal djur på gården så minskar den ekologiska mjölkproduktion klimatbelastningen med 15 procent jämfört med det konventionella alternativet. Anledningen är att ekologiska foderstater innehåller mer grovfoder och mindre importerat foder. I ett scenario där gårdens djurenheter går från 640 till 499 i det ekologiska alternativet så minskar utsläppen med 31 procent jämfört med konventionell produktion. Eftersom beräkningarna görs av totala utsläpp på gårdsnivå och inte per kg mjölk innebär ett minskat antal djurenheter lägre utsläpp men också en minskad mjölkproduktion vilket inte tas hänsyn till i denna rapport.

Effekt av betesdrift, utfodringsstrategi och foderimport

Betesdriften flyttar utsläppen från stall och gödselhantering till fältet, men det förändrar endast klimatavtrycket marginellt. Vid hög utfodringsintensitet ökar utsläppen, vilket kopplas till ökade metanutsläpp från ämnesomsättningen och ökad mängd importerat foder. Det konkluderas även att ökad andel importerat foder ökar klimatutsläppen linjärt och att det är viktigt att se över effekten av systemavgränsningar vid beräkning av klimatbelastning inom lantbruket.

Niels Andresen