Norrländska älvar får björnhonor att tveka – men hanarna simmar över

Forskarna har analyserat DNA i spillningsprover som samlats in i Västerbottens län från över 500 björnindivider. Forskarna identifierade nära släktingar, till exempel förälder och unge eller syskon. Genom att jämföra hur långt ifrån varandra avföringsprover från nära besläktade björnar hittades kunde forskarna uppskatta hur långt björnarna i genomsnitt hade förflyttat sig från de områden där de föddes för att etablera sina revir.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan könen. Hanar etablerar sig mer än dubbelt så långt bort från födelseplatsen jämfört med honor. I genomsnitt rörde sig hanar cirka 56 kilometer medan motsvarande siffra för honor var 23 kilometer. När en brusande älv dök upp som ett hinder simmade hanarna helt enkelt över. 41 procent av hanarna korsade minst en älv, vissa korsade till och med två eller tre älvar. Endast 11 procent av honorna passerade en älv.

– Honor rör sig kortare sträckor och har mindre revir än hanar, men när vi simulerade hur honorna skulle röra sig om riktningen var slumpmässig blev andelen älvövergångar betydligt högre. Det tyder på att honor aktivt undviker att korsa älvar, säger Robert Spitzer, forskare och artikelns förstaförfattare.

Vad beror det på?

– En förklaring är att det är honorna som tar hand om ungarna. Att korsa en bred, strömmande älv med sina ungar kan vara riskabelt. Hanar rör sig ensamma över större områden för att hitta honor att para sig med och det gör dem sannolikt mer benägna att ta risker och korsa hinder, säger Robert Spitzer.

Eftersom hanarna inte begränsas av älvarna och rör sig över stora områden blandas generna effektivt.

Ny kunskap – tack vare allmänheten

Björnen har gått från att vara på gränsen till utrotning till att idag ha en population på uppskattningsvis 2 500 djur i Sverige. Landskapet de lever i påverkas av både vägar och naturliga hinder som älvar. Andra stora rovdjur kan passera älvarna över isen under vintern, men då ligger björnarna i ide. Därför är det viktigt att förstå hur hindren påverkar björnar.

– Studien visar att samma hinder i landskapet kan påverka honor och hanar på olika sätt. För att bevara en genetiskt sammanhängande björnpopulation behöver vi ta hänsyn till det när naturvård och infrastruktur planeras, säger Robert Spitzer.

Studien bygger på Länsstyrelsens björninventering där jägare, bärplockare och andra som rör sig i skogen, bidragit genom insamling björnspillning.

– Tack vare att vi fått in spillning från hela länet kan vi se släktskap från majoriteten av björnarna. Det är allmänhetens ambitiösa insamlande som gör studier som den här möjlig, säger Göran Spong, forskare och projektledare.

Vetenskaplig artikel

Scientific reports: Rivers constrain female but not male dispersal and genetic structure in brown bears https://www.nature.com/articles/s41598-026-38870-4

Robert Spitzer, Anita J. Norman, Michael Schneider, Ellinor Sahlén & Göran Spong

Studien har finansierats av Länsstyrelsen i Västerbotten.