Ny rödlista för Sverige

Situationen för många arter är ansträngd, men negativa trender kan vändas med rätt åtgärder och tillräckliga resurser. Det är också viktigt att påbörja åtgärder i tid innan arterna hunnit bli så sällsynta att det är svårt att vända trenden. Några exempel på arter som tack vare lyckade naturvårdsåtgärder kan lämna rödlistan är havsörn, utter och långbensgroda.'

- Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC), säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken.

Totalt är 23 procent av de drygt 23 000 bedömda arterna nu rödlistade, vilket är en högre andel än tidigare. Ett tydligt mönster är att andelen rödlistade arter är högre i artgrupper där kunskapsläget är bra. Exempelvis är 45 procent av Sveriges fågelarter rödlistade 2025. Av fiskarna är 32 procent rödlistade och av däggdjuren 35 procent. Detta är tre grupper där dataunderlaget generellt är bra och där det för många arter finns relativt långa tidsserier.

Igenväxning av öppna marker och olika effekter av skogsbruk är de viktigaste orsakerna till att arter på land blir rödlistade. Båda faktorerna påverkar fler än 1 000 rödlistade arter vardera.

Marina miljöer har en hög andel rödlistade arter och många av dessa finns i kategorin Kunskapsbrist (DD). Marina miljöer påverkas av fiske, exempelvis bottentrålning, som inte enbart påverkar fiskbestånden utan även är negativt för en stor mängd andra arter. Ökad näringsbelastning och exploatering är andra faktorer som påverkar marina arter negativt.

- Flera uppskattade matfiskar blir nu rödlistade. Sill, lax och öring bedöms alla nu som Nära hotad (NT). Ålen är fortsatt Akut hotad (CR). Torsken, tidigare Sårbar (VU), bedöms nu i den högre rödlistekategorin Starkt hotad (EN). En mer hållbar fångstförvaltning tillsammans med andra miljöåtgärder behövs för att förbättra situationen säger Ann-Britt Florin på SLU Aqua, ansvarig för rödlistning av fiskar.

Invasiva främmande arter är ett ökande problem. De svampar som orsakar almsjuka respektive askskottsjuka dödar till exempel sina värdträd och orsakar stora problem för flera arter av lavar, svampar och ryggradslösa djur som är knutna till dessa träd.

Klimatförändringarna ökar i betydelse genom att värmegynnade arter expanderar medan arter anpassade till ett kallt klimat minskar, samtidigt som extremväder drabbar många arter. Främst påverkar klimatförändringarna rödlistningen av arter i fjällen.

Arter som är nya på rödlistan är exempelvis: blåmussla, sill, lax, öring, Adam och Eva, gullpudra, sädesärla, ladusvala och älg, samtliga som Nära hotad (NT).

Arter som var rödlistade även tidigare men som det går än sämre för är exempelvis: torsk (Starkt hotad, EN), kummel (EN), havskatt (Akut hotad, CR), hornuggla (EN), fältpiplärka (CR) och igelkott (Sårbar, VU).

– Utöver tornuggla och fjälluggla som bedöms som Nationellt utdöd (RE) är prognosen mycket dyster för fältpiplärka (Akut hotad, CR). Med bara en handfull häckningar under de senaste åren är risken stor att den har försvunnit inför Rödlista 2030, säger Mikael Svensson, ansvarig för rödlistning av fåglar.

Arter som lämnar rödlistan och klassas som Livskraftiga (LC) är till exempel: havsörn, utter, myrbräcka och långbensgroda.

• Mer om rödlistning
• Ladda ner eller beställ Rödlistade arter i Sverige
• Till Rödlista 2025 i Artfakta
• Rödlistans kategorier och kriterier
• Manual och riktlinjer för rödlistning
• Manual and Guidelines for Red Listing
  
  

Dataset
Rödlistade arter i Sverige 2025 – med ekologiska variabler hos Researchdata.se

Rödlistearbete 2025: Alla rödlistade taxa samt alla taxa i kategorierna Livskraftig (LC), Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA) hos Researchdata.se