Orsak till kvarstående smakbortfall efter Covid-19 har upptäckts

Av människans fem sinnen är smaksinnet förmodligen det mest underskattade, kanske för att det sällan sviker oss? Ändå är smaksinnet livsviktigt. Om något inte smakar gott äter vi det inte. Faktum är att en långvarig förlust av smaksinnet leder till viktminskning och försämrad hälsa.

Sedan antiken har smaken av det mesta vi stoppar i munnen beskrivits med fyra smakkvaliteter: salt, surt, sött och beskt. Modern forskning har sedan identifierat ytterligare en smak kvatlitet, nämligen umami, vars smak bäst kan beskrivas som smaken av japansk Miso-soppa.

SARS-CoV-2, coronaviruset som orsakar Covid-19, kan i vissa fall slå ut någon eller några av smakkvaliteterna eller till och med alla fem. Hos de flesta covidpatienter är denna förlust akut och kortvarig och oftast begränsad till en eller några av smakkvaliteterna. Samtidigt är det inte ovanligt med ihållande smakstörningar även långt efter en avslutad covid-19-infektion, så kallad post-covid. Orsakerna till smakbortfallet har hittills varit okända.

I denna studie har en av orsakerna upptäckts av en grupp forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala universitet och institutioner i USA. Studien har letts av Göran Hellekant, som har utforskat smaksinnet hos däggdjur under årtionden och är verksam vid SLU och University of Wisconsin, Madison i USA. Forskarna har undersökt hur virusinfektionen påverkar smaklökarnas förmåga att överföra signaler till smaknerverna och hur smakbortfallet kan förklaras. Det de fann var en blockering i smakcellerna för sött, beskt och umami.

Tydliga individuella skillnader

– Vi rekryterade 28 personer som hade testats positivt för SARS-CoV-2 utan att behöva vård på sjukhus och som hade upplevt smakstörningar i mer än 12 månader. Alla kunde alltså klassificeras som drabbade av post-covid, säger Göran Laurell, från Uppsala universitet, som ansvarade för rekryteringen av deltagarna med post-covid.

För att fastställa smakstörningens natur använde forskarna ett smaktest som ger ett patientskattat mått på individens förmåga att uppfatta var och en av de fem grundsmakerna. Dessa tester bekräftade att alla personer utom en hade någon form av smakstörning. Vilka smaker som påverkats skilde sig från individ till individ, men den smak som var minst påverkad var surt.

Drabbar främst smakceller som reagerar på sött, beskt eller umami

Nästa steg var att undersöka tungornas smakorgan i detalj. Tjugo av de medverkande försökspersonerna anmälde sig som frivilliga och lät forskarna ta vävnadsprover (biopsier av 5–8 fungiforma papiller) från tungspetsen. Dessa tungpapiller är de små ”prickar” som kan ses på tungspetsen och längs sidorna av tungan och som innehåller smaklökarna.

– När papillerna mikroskoperades syntes få skador på den övergripande strukturen eller på smaklökarnas nervförbindelser, säger Tom Finger från University of Colorado, som utförde den histologiska undersökningen. Både papillerna och nerverna såg i stort ut att vara normala.

Att smaksinnet ändå inte fungerade normalt i alla avseenden hos 14 deltagare kunde påvisas med hjälp av molekylärgenetiska analyser av funktionen hos olika typer av smakceller. Avvikelserna var kopplade till smakerna sött, beskt och umami – just de smaker som enligt smaktestet var påverkade hos patienterna med post-covid. Studien är den första som har fastställt sambandet mellan människors egna smakupplevelser, det objektiva testresultatet och den biologiska orsaken.

– Vi kunde koppla nedsatt förmåga att smaka sött, beskt och umami till låga halter av ett mRNA som kodar för ett protein som heter PLCβ2 i specifika smakceller, säger SLU-forskaren Göran Andersson, som ansvarade för den molekylärgenetiska analysen. PLCβ2 behövs för att nervimpulser från smakceller som reagerar på sött, beskt och umami ska vidarebefordras till hjärnans smakcentrum. Impulserna skapas genom kortvariga inflöden av natrium in i nerverna och kalium ut ur nervtrådarna.

Sammanfattningsvis kan en långvarig nedsatt förmåga att uppfatta smakerna sött, beskt och umami efter Covid-19 bero på förändringar i specifika celler i smaklökarna. Dessa celler är de som normalt initierar nervimpulserna till särskilda områden i hjärnan som då ger upphov till smakupplevelserna sött, beskt och umami.

Kontaktpersoner

Göran Hellekant, professor
Institutionen för husdjurens biovetenskaper
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
goran.hellekant@slu.se, ghellekant@gmail.com,  070-279 19 50

Göran Andersson, professor
Institutionen för husdjurens biovetenskaper
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
goran.andersson@slu.se, 018-67 20 56, 070-380 89 19

Den vetenskapliga artikeln

Hanna Morad, Tytti Vanhala, Marta A Kisiel, Agnes Andreason, Mei Li, Göran Andersson, Göran Laurell, Thomas E Finger, Göran Hellekant, Taste dysfunction in long COVID. Chemical Senses,  Volume 51, 2026. https://doi.org/10.1093/chemse/bjaf068

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst foto. Fotograf ska anges.)

En mänsklig tunga med ett stort antal fungiforma papiller – de röda prickar som syns på tungan. För att göra dessa papiller mer synliga har grädde applicerats på tungan. Smaklökarna som finns inbäddade i papillerna är inte synliga, men blodet i de omgivande blodkärlen ger papillerna en röd färg. Foto: David Stephansson