Sällsynta svamparter återhämtar sig inte i avverkade skogar

Resultatet som publicerats i Journal of Ecology är tydligt: i skogar som vuxit upp efter brand fortsätter antalet svamparter att öka med tiden ju äldre skogen blir. Mångfalden i avverkade skogar är däremot betydligt lägre och glappet växer med tiden.

– Skogsbrukscyklerna gör att artrikedomen i de huggna skogarna aldrig kommer komma ikapp, säger doktoranden Vincent Buness vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, som lett studien.

Forskarna undersökte 36 skogsområden i norra Norrland, av olika åldrar och med olika ursprung. Genom fältinventeringar och hundratals DNA-analyser av död ved kunde de kartlägga både synliga och dolda svampsamhällen.

Och skillnaderna var stora, särskilt för rödlistade svamparter. I snitt hittade forskarna 55 fler svamparter i skogarna som föryngrats genom en brand jämfört med tidigare avverkade skogar i samma åldersspann (yngre än 110 år). Och skillnaden växer med tiden. I de äldsta brandskogarna som undersöktes hittades hela 156 flera arter i genomsnitt jämfört med de brukade skogsområdena.

Död ved som mognar i århundraden

Förklaringen finns i skogens struktur och i tiden.

Många sällsynta svampar är beroende av grov död ved som fått brytas ner mycket långsamt. I norra Sverige kan det ta flera hundra år innan ett träd når det sista stadiet av nedbrytning.

– Vissa arter kräver träd som först levt i hundratals år, blivit stående död ved en lång period innan de fallit till marken och börjat brytas ned. Några svampar påträffar vi först när sådana träd nått ett väldigt sent nedbrytningsstadium, säger Vincent Buness.

Dessa miljöer är mycket ovanliga; bland studiens alla 36 skogar hittade forskarna bara tretton stora stockar som matchar den beskrivningen.

Men bränder kan skapa just de förutsättningar som krävs: när skogen brinner skadas träd av olika åldrar, vilket ger en blandning av stående och liggande död ved. Det blir första länken i en lång kedja av livsmiljöer över tid, där svampar kan etablera sig i takt med att veden “mognar”.

I brukade skogar uteblir denna utveckling. Gallring, rensning och avverkning gör att den döda veden blir för gles och likartad för svamparna.

Hundratals hotade arter

Svampar spelar en avgörande roll i skogen, inte minst genom att hjälpa växter att ta upp näring. Samtidigt är många svampar hotade. Nästan 800 arter finns på den svenska rödlistan.

Den nya SLU-studien visar att död ved i sig inte räcker för att bevara dessa arter. Det krävs att ekosystemen och livsmiljöerna för svampar får utvecklas i flera hundra år efter en större störning för att ge de mest specialiserade svamparna en chans att överleva.

– Vi kan få skogen att återväxa, men inte återskapa de kontinuerliga svamphabitaten. Många arter är beroende av långa ostörda perioder av tillväxt, förmultning och död, ibland över flera hundra år. Bryts den kontinuiteten kan den inte komma tillbaka inom ramen för vårt typiska skogsbruk, säger Vincent Buness.

SLU-författare:

Vincent Buness, institutionen för skogens ekologi och skötsel

Maja Sundqvist, institutionen för skogens ekologi och skötsel

Michael Gundale, institutionen för skogens ekologi och skötsel

Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn, institutionen för skogens ekologi och skötsel

Torbjörn Josefsson, institutionen för skogens ekologi och skötsel

Noel Ingre Weiser, institutionen för skogens ekologi och skötsel

Björn Lindahl, institutionen för mark och miljö

Tamlyn K Gangiah, institutionen för mark och miljö

I samarbete med forskare från Umeå universitet och Technical University of Munich.

Distinct diversity trajectories of boreal wood-inhabiting fungi following fire versus clear-cutting (British Journal of Ecology, 2026) 

Hör mer om hur forskare hittar svamparter i död ved med hjälp av DNA-teknik i podden Skogen & människan från SLU.

Bilder:

Bilder är fria att använda i publiceringar om nyheten. Fotografens namn måste anges.

Gammal tallstock med flera organismer på. Bild: Vincent Buness,SLU.

Grafik över tillväxten i olika skogstyper. Grafik: Vincent Buness, SLU.

Grafik över studieresultaten.  Grafik: Vincent Buness, SLU.

65 år gammal brukad skog.  Bild: Vincent Buness, SLU.

288 år gammal naturskog. Bild: Vincent Buness, SLU.