SLU har tagit fram underlag för justerad skoglig referensnivå

Arbetet handlar om hur nettoupptag och nettoutsläpp av växthusgaser från brukad skogsmark ska beräknas och redovisas enligt EU:s LULUCF-förordning, som är en del av klimatpaketet Fit for 55. Rapporterade skogliga nettoupptag eller nettoutsläpp jämförs med en skoglig referensnivå i klimatbokföringen. Positiva skötseleffekter ska krediteras men inte effekter av väder. Den skogliga referensnivån har därför korrigerats för faktiskt väder under åtagandeperioden som till stor del styr skogstillväxten. Den har också nivålagts utifrån metodförbättringar i rapporteringen. Förändringar har även skett utifrån olika val som främst regleras av EU-förordningen. 

Den skogliga referensnivån fungerar som en jämförelsepunkt för att bedöma hur skogens nettoupptag och nettoutsläpp utvecklas över tid. Den nuvarande referensnivån fastställdes 2021 och bygger på data och antaganden som i vissa delar har förändrats.

– Det har skett både metodutveckling i växthusgasrapporteringen och påverkan på skogens tillväxt de senaste åren. Vårt uppdrag har varit att ta fram ett uppdaterat underlag för skoglig referensnivå som bättre speglar dagens kunskapsläge där vi har justerat nivån för observerad minskad tillväxt samt ändrad avverkning, säger Carina Josefsson Ortiz och fortsätter;

– Den nya beräkningen bygger på flera faktorer som påverkar i olika riktningar – till exempel  minskar nettoupptaget av koldioxid när tillväxttakten i skogen går ned, samtidigt har ny kunskap tillkommit om att skogens marker lagrar mer kol. Vi har också gjort ändrade antaganden om avverkning (högre uttag) som i sig bidrar till ett minskat nettoupptag.

Förändrade förutsättningar i skogen

De nya tekniska justeringarna av nettoupptag och utsläpp från brukad skogsmark baseras bland annat på uppdaterade metoder inom Sveriges växthusgasinventering, nya data över tillväxt och kolinlagring i skog och observerade förändringar kopplade till klimatförändringar som torka, bränder och insektsangrepp. Underlaget beräknas också utifrån hur avverkning och skogsskötsel bedrivs enligt gällande regelverk och beslut.

Så har beräkningarna uppdaterats

I arbetet har flera delar av uträkningarna setts över och räknats om, bland annat:

• kolinlagring i levande biomassa och död ved
• kol i mark och organiskt material
• utsläpp från exempelvis dränerad mark och skogsbränder
• kolinlagring i träprodukter

Även antaganden om tillväxt och avverkningsnivåer har justerats för att spegla förändringar i naturgivna förutsättningar och gällande skogspolitik. Den beräknade tillväxten har justerats ned, i linje med observationer om en minskad tillväxttakt i skogen under senare år. Den minskade tillväxttakten kopplas främst till faktorer som torka. Samtidigt har antagandena om avverkningsnivåer justerats upp på virkesproduktionsmark, för att bättre återspegla den nivå som bedöms vara förenlig med ett långsiktigt hållbart skogsbruk enligt skogsvårdslagstiftningen. Skogsskötseln utöver avverkning är samma som i ursprunglig FRL.

–Sammantaget syftar justeringarna till att ge en bättre beskrivning av både skogens utveckling, hållbar skogsbrukspraxis under perioden 2000-2009 (referensperiod) fram till 2021-2025 (åtagandeperiod), säger Carina Josefsson Ortiz.

Därför visar de nya beräkningarna ett högre koldioxidupptag

De uppdaterade beräkningarna av FRL visar ett något större nettoupptag av koldioxid i brukad skogsmark än tidigare. En viktig förklaring är att marken, dött organiskt material och stubbar lagrar mer kol än man tidigare räknat med. En högre avverkning gör också att mer kol binds i träprodukter, samtidigt som kolinlagringen i levande biomassa sjunker.