Prisade arbeten om trygghet i parken och föryngring av ek

Svårt för eken efter Gudrun

Eken har svårt att hävda sig i blandskogar med lövträd som etablerats på marker som tidigare dominerats av gran.

Efter stormen Gudrun 2005 fanns starka drivkrafter att skapa mer diversifierade och klimatanpassade skogar genom att sprida riskerna över fler trädslag än gran och tall. 

Som ett led i detta beslutade statliga Sveaskog att plantera 10 procent av den stormdrabbade arealen i södra Sverige med olika lövträdslag, däribland ek.

Fältdata från Sveaskog

I sitt examensarbete på masterutbildningen Euroforester vid Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap ville Sofie Jönsson undersöka hur olika skogsskötselstrategier påverkade ekarnas tillväxt efter 20 års utveckling. Fältdata samlades in från ett urval av Sveaskogs bestånd, där överlevnad och olika tillväxtmått registrerades.

Resultaten visade att:

• Hägnader hade den mest konsekventa positiva effekten på både tillväxt och kvalitet.
• Röjning hade måttlig effekt på DBH och kronutveckling.
• Planteringsmetoden hade endast en mycket liten påverkan på de studerade variablerna.
• De vanligaste kvalitetsbristerna var krokiga stammar och viltskador, särskilt i ohägnade och oröjda bestånd.

Sammantaget visar resultaten på de komplexa förutsättningar och kostnader som följer med produktion av högkvalitativ ek i blandskogar.

– För att uppmuntra fler skogsägare att plantera ek behöver kostnadseffektiva etableringsstrategier utvecklas, där man balanserar kostnader med produktion av hög kvalitet i blandskogsbestånd, säger Sofie Jönsson.

Spännande stig motverkar otrygghet

Parker behöver inte vara städade och välordnade för förebygga kriminalitet och otrygghet. Lite mer skoglika parker kan snarare stilla människors oro.

Kan en krokig stig göra oss tryggare?

Den dominerande föreställningen inom stadsplanering är att raka gångvägar, öppna siktlinjer och välskötta miljöer automatiskt får människor att känna sig tryggare. Men det vetenskapliga stödet för den idén är svagare än många tror, enligt en genomgång av forskningen.

Kritik av ledande ramverk

I sitt examensarbete på programmet Skog och landskap vid Institutionen för människa och miljö undersöker Jonathan Ramsey det ledande ramverket Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), och finner att utformningen av den fysiska miljön har en begränsad effekt på människors rädsla för brott. Faktorer som social tillit, upplevelsen av kontroll och känslan av att höra till spelar en betydligt större roll.

Ramsey beskriver hur rädsla är resultatet av en tolkande process snarare än en automatisk reaktion på omgivningen. Våra hjärnor bearbetar inte bara det vi ser; de drar också nytta av minnen, erfarenheter och förväntningar.

Kan väcka nyfikenhet

Ett tätt trädparti eller en slingrande stig behöver därför inte signalera fara – det kan lika gärna väcka nyfikenhet eller förundran, beroende på sammanhanget och personen. Samma miljö kan kännas hotfull för en person och välkomnande för en annan.

Trygghet skapas alltså inte enbart genom att förenkla eller öppna upp stadens miljöer, utan genom att bygga positiva associationer till en specifik plats.

– I slutänden är det inte genom att ta bort vegetationen ur staden som rädslan försvinner, utan genom det sammanhang som naturen ges, vilket påverkar hur platser används och tolkas, säger Jonathan Ramsey.