Uppdaterade Skogsskada gav fler rapporter

I april 2025 lanserades rapporteringsverktyget Skogsskada på nytt efter en omfattande uppdatering av det tekniska gränssnittet och förbättringar av funktioner. Under året inkom 176 rapporter på olika skador i de svenska skogarna - vilket är en ökning med mer än dubbelt mot föregående år. Det är också det högsta antalet rapporter sedan insamlingen via Skogsskada startade. De flesta rapporterna rör svampar eller insekter.

I den här texten berättar vi kortfattat om rapporterade skador i Skogsskada under 2025. Det är viktigt att komma ihåg att antalet rapporter inte är samma sak som omfattning av faktiska skador. Högre andel rapporter från ett område kan bero på ett stort rapporteringsengagemang just där.  

Skador orsakade av svampar, patogen och virus

De flesta av inrapporterade svampsjukdomar rörde tall, följt av björk och gran. Även al och asp förekom i rapporterna. Den geografiska spridningen är bred, men flest rapporter kom från Östergötlands län, följt av Västra Götalands län, Norrbotten och Jämtlands län.

De vanligaste rostsjukdomarna på tall som rapporterats var törskate (Cronartium pini) och blåsrost (Coleosporium pini). Sjukdomarna förekom i både norra som södra Sverige, men med tydliga kluster i de län där rapporteringen var som mest intensiv. Flera rapporter gällde barr- och skottsjukdomar på tall, däribland knäckesjuka, tallskytte, Diplodia-sjuka och Sydowia-sjuka.

Återkommande rapporter gällde rot- och stamskador såsom honungsskivlingar (Armillaria spp.) och rotticka (Heterobasidion spp.). I flera fall tyder uppgifterna om att angreppen sammanföll med tidigare skador, gallring eller annan stress. Det i sig understryker vikten av att minimera skador och att använda lämplig stubbehandling där det är relevant.

På lövträd rapporterades framför allt sprängticka på björk och alrost. Det förekom även enstaka rapporter om aspticka, aspkräfta och häxkvast på glasbjörk. Bland svamprapporterna fanns även Ophiostoma minus, en blånadssvamp som ofta är kopplad till insekter och sekundära skador på tall.

Skador orsakad av insekter

I början av sommaren förekom omfattande bladgnag av fjärilslarver. I Sydsverige orsakades dessa bland annat av mindre frostfjäril (Operophtera brumata) och lindmätare (Erannis defoliaria). Rapporterna om dessa skador kommer främst från ett triangelformat område i Skåne, Göteborgstrakten och södra delen av Småland. Det är vanligt att arterna har utbrott samtidigt på samma plats.

Mälardalen drabbades också av bladätande fjärilar men där var det ekvecklare (Tortrix viridiana) som låg bakom gnagen. Arten är helt specialiserad på ek och rapporterna beskriver kraftigt utglesade kronor på flera platser.

Den snedstreckade ekstyltmalen (Acrocercops brongniardellus) fortsatte sitt långvariga utbrott runt Mälardalen och i Uppland. Utbrottet har pågått i många år och det är oväntat att det ännu inte visat någon tydlig minskning. Det har visat sig att det rör sig om två olika arter, men om det kan förklara utbrottets långvarighet är inte klarlagt.

Nära Smålandskusten har den skarptandade barkborren (Ips acuminatus) dödat grupper av tallar. Enligt rapporter rör det sig om bestånd i tidig gallringsfas. Att så unga träd dör är ovanligt och väcker frågetecken om det kan finnas samband med exempelvis torka eller angrepp av svampar. Ett liknande fall om äldre tallar på hällmark inkom också under året och stämmer bättre med tidigare erfarenhet av arten.

Andra insekter som förekom i rapporterna är blå praktbagge (Phaenops cyaneus), blå allövbagge (Agelastica alni) och häggspinnmal (Yponomeuta evonymella). De två senare har rapporterats från Norrlandskusten respektive Uppsalatrakten.

I början på sommaren inkom även rapporter om utebliven lövsprickning på al – det är fortfarande ett olöst mysterium som forskarna kollar på.