Åtta personer sitter på rad i högtidlig miljö
Den 19 februari hölls Lantbrukets dag i riksdagen. Foto: Magnus J Stark

Lantbruket behöver ledarskap, inte bara kapital och politik. Vem tar rodret?

Nyhet publicerad:  2026-03-24

Lantbrukets dag i riksdagen och rapporten Grön uppväxling hör ihop – två delar av ett ramverk knutet till Livsmedelsstrategin 2.0. För första gången sedan 80-talet råder samsyn mellan politiker, livsmedelsindustri och branschorganisationer. Magnus J Stark reflekterar över vinterns händelser.

19 februari 2026. Jag satt i riksdagens andra kammare och räknade nyckelord under dagens diskussioner:

  • lönsamhet – fyrtio gånger. 
  • konkurrenskraft – ett femtontal. 
  • kassaflöde – en gång. 
  • likviditet – noll. 
  • ledarskap – en gång. 
  • företagsledningsförmåga – noll. 

Stefan Malmström från Landshypotek var tydlig i sitt anförande: det saknas inte kapital. Det är lönsamheten som avgör om pengarna kan komma tillbaka. Storleken på gården är inte problemet – det är lönsamheten. Det förskjuter frågan: om det inte är kapital som är flaskhalsen, vad är det då?

Kopplingen saknas

En av paneldeltagarna på Lantbrukets dag i riksdagen replikerade att kapitalfrågan ändå är viktigare än ledarskap. Jag förstår varifrån det kommer. Men intresset för lönsamhet är stort i branschen – det visade ju ordräkningen. Det som saknas är att kopplingen görs tydlig: lönsamhet förutsätter förmågan att leda sitt företag. Det samtalet tar vi inte tillräckligt ofta. 
Och det är ett samtal som lönar sig att ta. 

Bra ledarskap är en huvudsats

Lisa Björk, agronomstudent från Ultuna, sade det enda jag hörde den dagen som faktiskt adresserade kärnan: att bra ledarskap leder till bättre resultat. Det blev dock under resten av dagen en bisats, men det förtjänar att vara en huvudsats. 
Mattias Norrby från Stiftelsen Lantbruksforskning konstaterade att Sverige måste konkurrera med kunskap och i Draghi-rapporten från 2024 slås fast att Europa inte längre kan konkurrera med låga kostnader – i en global ekonomi med globala värdekedjor är kunskap och förmåga det vi har att sätta emot.  

För första gången samsyn

Exakt en månad senare släpptes rapporten Grön Uppväxling. Tajmingen var knappast en slump – och det vore synd att läsa de två var för sig. Lantbrukets dag i riksdagen och Grön uppväxling hör ihop – två delar av ett och samma ramverk knutet till Livsmedelsstrategin 2.0. Det är första gången sedan 1980-talet som den samsynen finns mellan politiker, livsmedelsindustrin och branschorganisationer. Det är ett ovanligt bra läge. Bravo! 

Halva bilden saknas

Jag räknade ord i riksdagen. Men så satte jag mig att räkna lite igen:  den här gången i dokumenten. Och resultatet är detsamma: rekrytering nämns, attrahera nämns, yrkesroller nämns – men ord som utveckla, leda samt företagsledningsförmåga lyser med sin frånvaro. Ordfrekvensen är inte bara en kuriosa. Det är ett mått på var fokus faktiskt ligger.

I Livsmedelsstrategin 2.0 – 62 sidor nationell strategi – nämns lönsamhet och konkurrenskraft tillsammans nära fyrtio gånger. Ledarskap: noll gånger. Företagsledning: noll gånger.

Rapporten Grön Uppväxling lyfter kompetensförsörjning som ett krav – men definierar det som att attrahera unga till utbildningar och fylla yrkesroller som slaktare och djurskötare. Det är viktigt, men det är bara halva bilden. Kompetensförsörjning handlar också om att vidareutveckla de människor som redan finns i näringen – att hjälpa dem hitta nya vägar att växa inom sina egna företag, ta mer ansvar, göra karriär inifrån.  

Samband mellan företagsledning och resultat

Kanske kan man tycka som att vi talar i egen sak när vi lyfter ledarskap och företagsledning. Men vårt uppdrag inom SLU Kompetenscentrum företagsledning och i projektet Kunskapsnav företagsledning – finansierat av staten och via EU:s jordbrukspolitik – är just att förstå sambanden mellan bra företagsledning och goda resultat, och att hjälpa fler lantbrukare att ta den vägen. 

Rätt fokus ger bättre resultat

Inom psykologin talar man om var vi upplever att kontrollen över våra resultat sitter, hos oss själva eller i omvärlden.

  • Extern locus of control – att förklara utfall med omvärlden: räntor, regler, konjunktur.
  • Intern locus of control – att se sig själv som en aktiv agent som kan påverka riktningen. 

Båda perspektiven behövs. En lantbrukare som struntar i omvärlden missar en del av bilden. Men forskning visar konsekvent att de företagare som aktivt fokuserar på det de faktiskt kan påverka – sin organisation, sin strategi, sitt ledarskap – uppnår bättre ekonomiska resultat.  

Ledarskap gör skillnad

Att satsa 50 miljoner i sitt eget företag är inte ett beslut som fattas av ett regelverk. Det fattas av människor. Det finns lantbruksföretag som kommer att fånga upp signalerna från Livsmedelsstrategin och Grön Uppväxling. De frågar sig inte om de ska investera. De frågar sig hur. Och de känner sig ha kontroll över det de kan kontrollera. 
Vi vet att ledarskap gör skillnad – inte som en mjuk faktor i marginalen, utan som en av de starkaste förklaringarna till varför vissa lantbruksföretag är framgångsrika. 
Den kunskapen finns. Den forskningen finns. Det som behövs nu är att den får plats i det ramverk vi gemensamt ska genomföra. 
Nästa gång du sätter dig på ett möte – gör som jag och räkna ord. Kanske ger de orden oss ett språk där vi på riktigt kan börja prata om hur vi når framgång. 

Magnus J Stark

Kontakt