Tält och tältliknande insektsfällor bland trädstammarna.
För att kunna tömma Malaisefällorna regelbundet fick Viktor Gårdmark tälta i skogen. Foto: Viktor Gårdmark

Viktigt att förstå insekternas dygnsrytm

Nyhet publicerad:  2026-03-20

Insekter har en tydlig dygnsrytm. Det har betydelse, till exempel för om de är tillgängliga som mat för fåglar och fladdermöss. Därför kan det vara ett problem att insektsfällor ofta bara töms en gång i veckan.

Under de senaste åren har en rad studier rapporterat stora globala minskningar av insekter. Därför behövs bra metoder för att övervaka dessa centrala spelare i ekosystemet. Insekter är viktiga på många sätt, till exempel som pollinatörer och som föda för andra djur.

– För att kunna övervaka insekternas mångfald använder vi olika fällor, där Malaisefällan är en av de mest använda. Men oftast töms dessa fällor endast en gång i veckan. Då går det inte att veta hur mycket av det som fångats som faktiskt är aktivt när våra växter blommar, eller när fladdermössen är aktiva, säger Viktor Gårdman, doktorand på SLU.

Tömde vid olika tider

Han har genomfört ett experiment där 24 Malaisefällor tömdes varannan timme mellan klockan 6-22 och en gång på natten vid klockan 2. Det pågick i fem dagar.

– Jag hade som tur var en fältassistent så att vi kunde turas om men det blev ändå långa dagar, berättar Viktor Gårdman.

Syftet var att se när på dygnet olika insektsgrupper var aktiva och om mönstren styrs av en inre dygnsrytm eller vädret, särskilt temperaturen.

– Vi fann att alla insekter uppvisade en tydlig dygnsrytm. Flest grupper var aktiva under eftermiddagarna och färst var aktiva under natten, säger Viktor Gårdman.

Studien visar också att insektsamhällets sammansättning skiljer sig tydligt mellan morgon, eftermiddag, kväll och natt.

Flest individer på eftermiddagen

De fångade flest individer under eftermiddagarna (47 procent av alla individer) och minst under morgontimmarna (13 procent). Ökad temperatur ledde till fler aktiva insekter, men dygnsrytmen förblev densamma förutom vid låga temperaturer (cirka 12 grader). Då flög så få insekter att dygnsrytmen var svår att urskilja. Ökad vindhastighet, luftfuktighet och molntäcke ledde alla till att färre insekter var aktiva, men påverkade inte insekternas dygnsrytm.

Ung man i skogen.
Viktor Gårdman framför en av sina insektsfällor.

– Vi såg också att det inte fanns någon koppling mellan aktiviteten under olika tidsperioder per dag. Mycket aktivitet under en eftermiddag behövde inte nödvändigtvis betyda mycket aktivitet under följande natt, berättar Viktor Gårdman.

Stor skillnad på dygnsrytm

Det är alltså stor skillnad mellan vilka insektsgrupper som är aktiva när under dygnet.

Därför bör man vara försiktig med att koppla ett insektsprov som tömts veckovis till mängden individer som finns tillgängliga som föda för fåglar eller fladdermöss. De provtagna insekterna kan vara aktiva under perioder då fåglarna och fladdermössen inte söker föda.

Hur ska man göra då? Frågeställningen är förstås viktig, om man till exempel vill veta hur mycket insekter fladdermössen har tillgång till så bör man tömma fällorna på natten. Det har också börjat utvecklas insektsfällor som automatiskt byter fångstburkar och där man kan ställa in vilka tider proverna ska samlas in.

Eftersom studien genomfördes i svenska skogar under fem dygn så är det oklart om det är ett generellt mönster för alla platser och tider.

Vetenskaplig artikel

Strong diel variation in the activity of insect taxa sampled by Malaise traps

Exempel på insektsgrupper med olika dygnsrytm

Sen eftermiddag/kväll

  • Cecidomyiidae (gallmyggor) – mycket talrika, aktiva från sen eftermiddag in i natten.

Nattaktiva insekter

  • Microlepidoptera (småfjärilar)
  • Throscidae (skalbaggsfamilj)

Dagaktiva 

Flera grupper inom

  • Diptera (tvåvingar) – t.ex. Dolichopodidae, Hybotidae, Sciaridae
  • Hymenoptera (steklar) – t.ex. Braconidae, Ichneumonidae, Platygastridae
  • Auchenorrhyncha (stritar)

Kontakt