Älgvandringen är igång: SLU-forskning ger unik inblick i tv-älgarnas liv
Hur långt vandrar älgarna, när föds kalvarna och vilka öden möter de? I flera år har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samlat in data om älgar i Junseleområdet där tv-programmet Den stora älgvandringen spelas in. Nu presenterar SLU ny spännande fakta om älgarna i projektet.
Hälga, Alice, Ärrade damen och Nils-Allan, så kallas några av de totalt 33 älgar i Junseleområdet som SLU:s forskare följt med hjälp av GPS-halsband efter ett pilotprojekt 2019. I februari 2026 avslutades forskningen i området och halsbanden togs av. Vad har Junseleälgarna då lärt oss? Slutrapporten väntas bli klar i höst, men under Den stora älgvandringen delar forskarna löpande med sig av kunskapen på SLU:s temasida om älg. Till exempel presenteras nya fakta, bilder och filmer om de älgar som fått namn av tv-publiken. Även publicerade studier kommer samlas på sidan.
– Intresset för SLU:s älgforskning i området är stort och det känns väldigt roligt att redan nu kunna presentera delar av vad Junseleälgarna lärt oss under de här åren, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU.
Genom att följa älgarnas rörelser via GPS-halsband har forskarna till exempel kunnat se hur älgarna rör sig i skogslandskapet, men också detaljer som tidpunkter för när och var älgkorna föder sina kalvar. Varje försommar har forskarna observerat älgkorna för att se hur många kalvar de fått, ett arbete som tv-publiken bidragit till genom en insamling i sociala medier under Den stora älgvandringen.

Berättelser om oförglömliga älgmöten
Förutom fakta om de olika älgarna delar forskaren och försöksledaren Fredrik Stenbacka med sig av flera starka älgminnen på SLU:s temasida om projektet.
– Vid ett tillfälle när jag observerade en ko med kalv hörde jag plötsligt hur det knakade till bara runt 15 meter bakom mig. Första tanken var att det är en björn som smyger mot vinden precis som jag, men det var en ung älgtjur som av någon anledning ville gå fram till kon och kalven. Kanske var det kons egen fjoling. Utan att bli upptäckt stod jag där och såg hur älgkon brutalt sparkade ner ynglingen flera gånger i en bäck innan den sprang i väg. Under tiden hade älgkalven blivit rädd och försvunnit. Kon fick panik och det tog flera minuter innan hon lyckades locka den till sig igen och de gick vidare i sommarnatten. En sådan händelse kan ingen data visa för oss och jag är tacksam för alla oförglömliga älgmöten, säger Fredrik Stenbacka, försöksledare, SLU.
Så påverkas vandringen av den tidiga våren
För slow-tv-publiken väntar oförglömliga älgmöten via en skärm när SVT nu visar Den stora älgvandringen för åttonde året i rad. Precis som förra året är våren ovanligt tidig och det kan påverka älgarnas vandring från vinter- till sommarområde.
– Visst kommer vi få se simmande älgar, men vi kan förvänta oss färre i år. Det beror på att det varit mindre snö i området. En snöfattig vinter gör att älgarna är mer utspridda och många är kvar på andra sidan älven. De har inte behövt vandra lika långt för att hitta mat under vintern och behöver alltså inte simma tillbaka över älven för att ta sig till sommarområdet, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU.
Vad ser du mest fram emot under årets älgvandring?
– Jag ser alltid fram emot kontakten med tittarna, deras frågor och det stora intresset. Det ger också upphov till nya funderingar och uppslag som kan resultera i ny forskning, säger Göran Ericsson.
Även i år kommer flera av SLU:s älg- och skogsforskare bidra med sin kunskap och svara på frågor både i SVT:s chattar och direktsändningar samt via SLU Natur i sociala medier.
Länkar till SLU:s temasidor om älg
Det har Junseleälgarna lärt oss
Forskningen om Junseleälgarna
2019 märktes de första tre älgarna i området med GPS-halsband i ett pilotprojekt som utökades under 2022 och 2023. Totalt omfattar projektet data från 33 älgar som bland annat visar att:
- Medelvandringen mellan vinter- och sommarområden är 55 km lång fågelvägen.
- Medeldatumet för när älgkorna i projektet födde sina kalvar är 23 maj sett över alla år.
GPS-märkta älgar lever vanliga älgliv, är inte fredade under älgjakten och möter utmaningar och öden på samma sätt som andra älgar. Några exempel i Junseleprojektet:
- En älgko blev påkörd av en bil, men överlevde till synes oskadd och återförenades med den nyfödda kalv hon hade med sig.
- Två av de vuxna GPS-älgarna har blivit dödade av björn.
- 11 älgar har skjutits under älgjakten.

Kontakt
-
PersonGöran Ericsson, dekan, professor i viltekologiInstitutionen för vilt, fisk och miljö
-
PersonWiebke Neumann Sivertsson, forskareInstitutionen för vilt, fisk och miljö
-
Fredrik Stenbacka, försöksledare fält, Institutionen för vilt, fisk och miljö