För att förstå hur kol lagras i skog krävs ett helhetsperspektiv

En betydande del av kolet i boreala skogar finns lagrat i marken, och spelar en viktig roll i det globala kolkretsloppet. I Sverige brukas de flesta boreala skogar med trakthyggesbruk, som bygger på återkommande avverkningar och föryngring. Systemet är dock främst utformat för att förbättra trädtillväxt och virkesproduktion, och påverkar därför i första hand det kol som lagras ovan mark. Processer i marken förbises ofta.

- Jag ville få en bättre helhetsbild av hur kol lagras och rör sig inom skogsekosystemet genom att även inkludera markkolet. När vi bättre förstår hur kol lagras i marken kan vi anpassa dagens skogsskötselmetoder för att förbättra skogens förmåga att lagra kol och bidra till att motverka klimatförändringar, säger Marcus Larsson.

Marcus Larsson undersökte hur gödsling och val av trädslag – två skogsskötselmetoder som tillämpas ofta i Sverige – påverkar kolet i ekosystemet, med särskilt fokus på marken. Han studerade också vad som händer när en tidigare obrukad skog omvandlas till en brukad skog.

Markkolet påverkas mindre av skogsskötsel

Avhandlingen visar hur skogsskötsel påverkar kolet i hela skogsekosystemet. De flesta förändringar sker i trädbiomassan, medan förändringarna i marken är mindre och främst sker i det organiska skiktet. Det djupare mineraljordsskiktet förblir i stort sett opåverkat.

Marcus Larsson och hans kollegor gjorde uppföljande mätningar i ett äldre gödslingsförsök, där den ursprungliga skogen hade avverkats och nya bestånd etablerats. Tio år efter föryngringen ökade gödslingen fortfarande trädtillväxten med upp till 20 procent, men 23 år senare hade effekten försvunnit.

- Gödsling ökar trädtillväxten och kan öka ekosystemets kolinlagring. Effekten kvarstår in i nästa generation skog, men avtar gradvis över tid, säger Marcus Larsson. - Vi kunde uppskatta hur länge dessa effekter varar och visa att de kan sträcka sig längre än en enskild generation skog, vilket kan vara till nytta för skogsskötseln."

Ett bredare perspektiv behövs för att bedöma skogens kolförråd

Larssons arbete visar också att markkolet, trots att det kan verka relativt stabilt, påverkas av många faktorer. Snabbväxande trädslag lagrar visserligen inledningsvis mer kol i biomassa än långsamväxande arter, men den totala mängden kol i marken bestäms i stor utsträckning av ståndortsförhållandena snarare än av trädslaget. Det gör valet av trädslag mer komplext, särskilt när man tar hänsyn till hela ekosystemets kolförråd och inte bara trädbiomassa.

- Ett mer integrerat synsätt, där både kol ovan och under mark ingår, kan hjälpa oss att bättre förstå hur skogar fungerar och hur de lagrar kol över tid, säger Larsson. 

- Med mer heltäckande kunskap kan vi potentiellt fatta bättre beslut inom skogsbruket på lång sikt. Det är särskilt viktigt i boreala skogar, där förändringar ofta sker över mycket långa tidsperioder.