Från regnskogsfynd till framtidens skogar: Adam Felton ny professor i naturvårdsekologi

– Det är väldigt roligt. Akademin ger mig möjlighet att kombinera mitt intresse för djurliv med ett starkt engagemang för den vetenskapliga processen, säger han.

Hans forskning omfattar flera olika skogsekosystem, från Australien till Sydamerika, med fokus på hur biologisk mångfald påverkas av olika skötselstrategier. Arbetet har i vissa fall lett till oväntade resultat.

I Bolivia dokumenterade Felton och hans kollegor till exempel det som senare bekräftades vara en ny art – Madidi titi-apan.

I stället för att själva namnge arten valde forskargruppen att auktionera ut namnrättigheterna för att samla in medel till naturvårdsarbete i nationalparken där arten upptäcktes. Det vinnande budet kom från ett nätcasino, som försökte döpa arten till ”GoldenPalace.com monkey”.

– Det var en märklig krock mellan två annars helt skilda världar, säger han.

Namnet avslogs till slut, men intäkterna bidrog till att skydda artens livsmiljö.

Breddade möjligheter i forskningen

För Felton innebär professuren främst ökade möjligheter att arbeta långsiktigt och i större skala.

– Det ger bättre förutsättningar att bredda och utveckla mina forskningsinriktningar, säger han.

Aktuella projekt omfattar bland annat restaurering av kantzonsskogar samt studier av Sveriges akut hotade vitryggiga hackspett med hjälp av avancerad spårningsteknik. Gemensamt för forskningen är ett fokus på hur skogsbruk kan utformas för att bevara och stärka biologisk mångfald under förändrade miljöförhållanden.

– Skogar är några av våra starkaste naturliga allierade… vi måste göra allt vi kan för att ta hand om deras hälsa och vitalitet.

Beslut som formar framtidens skogar

Ett centralt tema i Feltons forskning är hur dagens beslut påverkar framtidens skogar. På frågan om vilka åtgärder som är mest avgörande för biologisk mångfald på lång sikt lyfter han fram en tydlig avvägning.

Den ena inriktningen innebär fortsatt intensifiering, med monokulturer, kortare omloppstider och ökad användning av introducerade trädslag. Den andra innebär en utveckling mot mer varierade och strukturellt komplexa skogar.

– Troligen kommer båda strategierna att användas, men för att gynna biologisk mångfald behöver större vikt läggas vid den senare, säger han.

Han betonar även vikten av att bevara kvarvarande äldre skogar och att investera i restaurering, åtgärder som får betydelse över flera decennier.

Energi från fältet och undervisningen

Trots de stora utmaningarna är Feltons arbete fortsatt starkt förankrat i fältet. Tiden i skogen – och i allt högre grad tiden med studenter – är en viktig källa till energi.

– Att vara stilla i naturen och lyssna på hackspettarna… det är otroligt återhämtande, säger han. Och att få dela de upplevelserna med våra studenter är verkligen ett privilegium.

Efter många år inom forskningen är nyfikenheten fortfarande intakt.

– Det känns som en djup brunn som jag lyckligtvis aldrig har nått botten av.