Genetisk variation hos asp och björk kan bidra till ett mer hållbart skogsbruk

Från växthus till fält

Lett av postdoktor Sara González Orenga har projektet Fältvalidering av tillväxt och betningsrespons hos kloner av europeisk asp och vårtbjörk som mål att identifiera kloner med både god tillväxt och hög tolerans mot betning – det vill säga skador som orsakas av betande djur som älg och rådjur.

En viktig del av projektet är att gå från kontrollerade växthusförsök till studier i fält. Tidigare resultat visar att kloner av asp och björk reagerar olika på betning – vissa återhämtar sig snabbt och fortsätter växa, medan andra påverkas mer negativt under längre tid.

Men resultaten från växthusförsök räcker inte hela vägen.

– I växthuset kan vi kontrollera förhållandena, men i fält är verkligheten betydligt mer komplex, säger González. Vi behöver förstå om skillnaderna mellan klonerna också gäller under naturliga förhållanden.

För att ta reda på detta har forskarna anlagt fältförsök där utvalda kloner planteras i upprepade försöksytor. Inom varje klon jämförs kontrollträd med träd som utsätts för simulerad betning. Under försöken följs tillväxt, överlevnad, stamkvalitet och trädens förmåga att återhämta sig efter skador.

Att ta tillvara genetisk variation

Projektet bygger på att utnyttja den genetiska variationen inom arterna. Forskarna arbetar med ett välkarakteriserat klonmaterial som omfattar både toleranta och känsliga individer. Aspklonerna har samlats in från naturliga bestånd i Skåne, medan björkmaterialet representerar populationer från södra till mellersta Sverige.

Variationerna gör det möjligt att identifiera egenskaper som är viktiga för trädens motståndskraft, till exempel:

• förmåga att skjuta nya skott efter skada
• bibehållen tillväxt trots stress
• utveckling av raka stammar med god kvalitet
• hur resurser fördelas mellan tillväxt och försvar 

Redan nu syns tydliga skillnader mellan genotyperna, vilket tyder på goda möjligheter att välja ut mer lämpligt plantmaterial.

– Den stora variationen visar att det finns en tydlig potential att identifiera bättre kloner, säger González.

Mot ett mer hållbart skogsbruk

På sikt är målet att bidra till ett mer hållbart och motståndskraftigt skogsbruk.

Genom att använda kloner som både tål betning och har god tillväxt kan behovet av kostsamma skyddsåtgärder minska. Samtidigt kan en ökad andel asp och björk bidra till större biologisk mångfald och mer robusta ekosystem.

I framtiden ser González möjligheter till ett mer kunskapsbaserat och platsanpassat skogsbruk.

– Om vi förstår hur olika genotyper reagerar på både betning och miljöförhållanden kan vi i högre grad välja rätt trädslag och rätt material för varje plats, säger hon.