Här får eleverna inblick i framtidens jordbruk
Elever från Rosendalsgymnasiet har besökt institutionen för växtproduktionsekologi i Ultuna. ”Vi hoppas att de kommer tillbaka som studenter”, säger forskaren Marcos Lana.
”Kom, vi börjar nu!”
Tre elever skyndar sig in genom glasdörrarna till Ekologicentrum i Ultuna och slår sig ner i föreläsningssalen tillsammans med sina klasskamrater. De 22 eleverna, tillsammans med två biologilärare, är på besök från Rosendalsgymnasiet i Uppsala.
Robert Glinwood, prefekt på institutionen för växtproduktionsekologi, hälsar välkommen och lämnar sedan över till forskarna Ola Lundin och Marcos Lana som håller i dagens övningar.
Fakta varvas med frågor, och eleverna är med på noterna när Ola Lundin inleder den första diskussionen.
”Vad är biologisk mångfald?”
”När det finns många arter?”
”Ja, och det kan också handla om mångfald på andra nivåer, till exempel genvariation inom en art eller variation mellan olika ekosystem.”
Globalt används omkring 50 procent av markytan till jordbruk. I Sverige är siffran bara åtta procent.
”Varför behöver vi prata så mycket om åtta procent av Sveriges markyta?”
Samtalet som följer rör jordbrukets påverkan på miljö och biodiversitet. Kan mat produceras mer hållbart än i dag?
Störningar som gynnar mångfalden
Ängs- och betesmarker har mycket hög biologisk mångfald och kan jämföras med tropiska regnskogar. Vad beror det på?
”Störningsprincipen”, svarar en elev.
Ja, det stämmer. Lagom mycket störning, till exempel från betande djur, skapar variation i miljön.
Vi går ut på gården för att ta ett gruppfoto. Det är första dagen efter påsklovet. Kalla vindar blåser och himlen är grå, ett typiskt aprilväder. Fort in igen.
Marcos Lana delar ut en övningsuppgift och berättar om agroekologins principer. Eleverna diskuterar allt från hur avståndet mellan lantbrukare och konsumenter kan minska, till hur politiska beslut kan främja mer närodlad mat. Samtalet rör sig också ner på individnivå, som att man kan låta gräset växa i sin trädgård eller skaffa en bikupa.
Eleverna går tredje året på gymnasiet och ska snart ta studenten.
Marcos Lana hoppas att besöket ska väcka deras intresse för hållbar livsmedelsproduktion.
”Vi kanske får se några av dem som studenter på SLU i framtiden”, säger han.

Kontakt
-
PersonMarcos LanaInst. för växtproduktionsekologi, Agrara odlingssystem