Här får eleverna inblick i framtidens jordbruk

”Kom, vi börjar nu!”

Tre elever skyndar sig in genom glasdörrarna till Ekologicentrum i Ultuna och slår sig ner i föreläsningssalen tillsammans med sina klasskamrater. De 22 eleverna, tillsammans med två lärare, är på besök från Rosendalsgymnasiet i Uppsala.

Robert Glinwood, prefekt på institutionen för växtproduktionsekologi, hälsar välkomna och lämnar sedan över till forskarna Ola Lundin och Marcos Lana som håller i dagens övningar.

Fakta varvas med frågor, och eleverna är med på noterna när Ola Lundin inleder den första diskussionen.

”Vad är biologisk mångfald?” frågar Ola.

”När det finns många arter?” säger en elev.

”Ja, och det kan också handla om mångfald på andra nivåer, till exempel genvariation inom en art eller variation mellan olika ekosystem.”

Globalt används omkring 50 procent av markytan till jordbruk. I Sverige är siffran bara åtta procent.

”Varför behöver vi prata så mycket om åtta procent av Sveriges markyta?”

Samtalet som följer rör jordbrukets påverkan på miljö och biodiversitet. Kan mat produceras mer hållbart än i dag?

Störningar som gynnar mångfalden

Ängs- och betesmarker har mycket hög biologisk mångfald och kan jämföras med tropiska regnskogar. Vad beror det på?

”Störningsprincipen”, svarar en elev.

Ja, det stämmer. Lagom mycket störning, till exempel från betande djur, skapar variation i miljön.

Vi går ut på gården för att ta ett gruppfoto. Det är första dagen efter påsklovet. Kalla vindar blåser och himlen är grå, ett typiskt aprilväder. Fort in igen.

Marcos Lana delar ut en övningsuppgift och berättar om agroekologins principer. Det är han som tagit initiativet till den här dagen, som en fortsättning på en föreläsning om odlingssystem han hade på gymnasieskolan. Eleverna diskuterar allt från hur avståndet mellan lantbrukare och konsumenter kan minska, till hur politiska beslut kan främja mer närodlad mat. Samtalet rör sig också ner på individnivå, som att man kan låta gräset växa i sin trädgård eller skaffa en bikupa.

Eleverna går tredje året på gymnasiet och ska snart ta studenten. Marcos Lana hoppas att besöket ska väcka deras intresse för hållbar livsmedelsproduktion.

”Vi kanske får se några av dem som studenter på SLU i framtiden”, säger han.

”Plötsligt förstår de, och blir engagerade”

Det är inte första gången biologiläraren Lena Wellhagen tar med sina elever till SLU.

­”Just de här eleverna läser en valbar kurs på naturvetenskapsprogrammet som handlar om hållbar utveckling. Det är roligt att varje år se hur intresserad den här gruppen blir av ämnet. Flera elever har berättat att de vill fortsätta fördjupa sig i hållbarhetsfrågorna”, säger hon.

Lena Wellhagen menar att kontakten mellan gymnasiet och universitetet gör att forskning och vetenskap känns enklare och mer begripligt för eleverna.

”De kan vara tysta i början och tycka att allt känns krångligt och svårt, men plötsligt förstå vad det handlar om och istället bli jätteengagerade”, säger hon.

Som lärare får hon också värdefulla verktyg att använda i undervisningen.

”Kursen är hemmasnickrad och bygger inte på några kursböcker. Därför är det väldigt bra att vi får input från forskare, det höjer kvaliteten på vår undervisning ett extra snäpp”, säger Lena Wellhagen.