Röd tallstekel, larver på tall. Foto.
Larver av röd tallstekel på tall. Foto: Fredrika Wrethling.

Hon vill ta reda på hur skogsskötsel påverkar naturens egna försvar

Nyhet publicerad:  2026-04-16

Vilken påverkan har mänsklig aktivitet så som skogsskötsel på naturlig kontroll av skadeinsekter? Det har Fredrika Wrethling, doktorand vid SLU Skogsskadecentrums forskarskola tittat närmare på i första delen i sitt projekt.

Skadeinsekter kan orsaka stora problem i våra skogar vid utbrott, och i Europa dör allt fler träd till följd av angrepp. Samtidigt finns det många rovdjursinsekter i skogen som spelar en viktig roll i ekosystemet genom att reglera förekomsten av skadeinsekter.

Som utbildad jägmästare med ett stort intresse för biologi vill Fredrika ta reda på hur mänskliga aktiviteter, som skogsskötsel, påverkar samspel mellan rovdjur, skadeinsekter och deras omgivning.  

‒ Skogar är komplexa nätverk av organismer som interagerar med varandra och sin omgivning. Jag vill förstå hur våra val och aktiviteter påverkar dessa samspel, säger Fredrika och fortsätter:

‒ Interaktioner mellan rovdjur och byte är viktiga för den naturliga regleringen av skadeinsekter och deras utbrott, och i förlängningen trädens och skogens hälsa. Om vi förstår dessa interaktioner kan vi bidra till att sköta skogar som bättre kan försvara sig genom naturlig reglering.

I en del av sitt projekt har Fredrika undersökt vad som påverkar hur mycket röd tallstekel som blir uppäten av rovdjur. Röd tallstekel är en skogsinsekt som äter tallbarr och betraktas som en skadegörare inom skogsbruk. I studien jämförde de om rovdjurens jakt på röd tallstekel var större i blandskog eller talldominerade skogar, eller om andra skogliga faktorer hade större betydelse.

Porträtt doktorand. Foto.
Fredrika Wrethling. Foto: Privat.

Så gjordes studien

För att undersöka sambandet valdes 12 skogsbestånd ut utanför Uppsala. Hälften talldominerande och hälften blandskog med tall, björk och gran. Alla bestånd var cirka 10 år gamla och träden var mellan två och fyra meter höga.

I bestånden placerades närmare 4000 larver av röd tallstekel ut på totalt 60 tallar. Forskarna följde sedan hur många larver som försvann över tid. Runt varje träd undersöktes också den lokala miljön, till exempel variation och täthet av träd- och buskskikt, markvegetationens variation och höjd samt förekomst av död vet och stora stenar.

Skogens lokala struktur viktigare

Resultaten visade att rovdjurens jakt på röd tallstekel inte var högre i blandskog än talldominerad skog. I stället hade skogens lokala struktur större betydelse. Där myror förekom var rovdjurens påverkan större. Förekomsten av myror kunde i sin tur kopplas till ett mer varierat fältskikt och gräsdominerad markvegetation. Även buskskiktets täthet och förekomst av stora stenar hade positiva effekter.

I nästa steg har ett mer kontrollerat fältförsök skapats i samarbete med Sveaskog, för att bättre kunna skilja trädens direkta påverkan från andra faktorer. Genom att jämföra blandskog och rena tallytor kan forskarna tydligare se hur olika trädslag påverkar insektslivet, rovdjurens jakt och markens organismer.

Experiment i fält på tall. Foto.
Röd tallstekel har placerats ut på tallar i fält. Foto: Fredrika Wrethling.
Röd tallstekel på tall. foto.
Larver av röd tallstekel på tallgren. Foto: Fredrika Wrethling.

Kontakt