Lär älgkalvarna sig vandringsrutten från sin mamma?
Just nu följer massor av människor älgarnas vandring i Ångermanland men älgarna vandrar också i många andra delar av Sverige. Lär sig kalvar vandringsvägarna från sina mödrar, eller är det framför allt miljön som styr deras val?
– Trots att älgvandring är ett välkänt fenomen vet vi fortfarande relativt lite om hur vandringsbeteenden uppstår, påverkas och förs vidare mellan generationer, säger Giorgia Ausilio, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som nyligen fick medel från Naturvårdsverket.
I Skandinavien vandrar många älgar mellan vinter- och sommarområden medan andra älgar stannar kvar hela året i samma område. Giorgia Ausilio ska undersöka hur miljöfaktorer, mänsklig påverkan och social inlärning samverkar för att forma älgars vandringsmönster i Skandinavien. Projektet är ett samarbete med Norsk Institutt for naturforskning (NINA).
Hot mot vandringen
Trots sin betydelse för älgarna och ekosystemet (se faktaruta) är vandringarna hotade idag. Klimatförändringar leder till kortare och snöfattigare vintrar, vilket kan förändra de miljösignaler som djuren använder för att avgöra när och vart de ska röra sig. Samtidigt innebär tidigare vårar och längre växtsäsonger att synkroniseringen mellan reproduktion och optimal fodertillgång riskerar att rubbas.
Parallellt omvandlar skogsbruk och annan markanvändning landskapet, och infrastruktur som vägar, järnvägar och stängsel kan fungera som fysiska barriärer som begränsar vandringsvägar. Därtill kan mänskliga störningar också påverka djurens benägenhet att vandra. Om vandringsmönster bryts riskerar vi att förlora både den ekologiska kunskap som djuren bär på och de ekosystemtjänster som deras rörelser ger.
Data från 1800 älgar
Forskarna kommer att använda data från cirka 1800 GPS-märkta älgar i Sverige och Norge som följts i 10–20 år, inklusive Junsele-älgarna som har synts i Den stora älgvandringen. Projektet kombinerar långvariga GPS-data med analyser av både miljöfaktorer och social inlärning. I underlaget ingår också data från 56 ko-kalvpar.
– Vi vet inte ännu hur det är i Skandinavien, men studier på andra klövdjur har visat att migration i vissa fall kan föras vidare kulturellt, alltså genom att unga djur lär sig rutter och timing av äldre individer. Eftersom kalvarna normalt följer sina mödrar under en migrationscykel är det en rimlig hypotes även för älg i Skandinavien, säger Giorgia Ausilio.
Det skulle i så fall innebära att älgvandring inte bara styrs av dagens miljöförhållanden, utan också av att kunskap om rutter och rastplatser förs vidare mellan generationer.
Betydelsen av vandring
För älgarna innebär vandringen mellan vinter- och sommarområden att de kan utnyttja säsongsvariationer i födotillgång och samtidigt undvika svåra vinterförhållanden. Det kan öka både överlevnad och reproduktion.
Vandringen har också ekologisk betydelse. Migrerande klövdjur påverkar växtligheten genom att fördela betestrycket över stora områden, vilket kan motverka lokal överbetning och bidra till en mer varierad vegetation. De fungerar också som viktiga spridare av näringsämnen genom att transportera biomassa mellan säsongsområden och återföra näring via spillning och urin. I vissa system har stora vandringar visats påverka grundläggande ekosystemprocesser, såsom näringsomsättning och hur mycket växtlighet som produceras. Förlust av migration kan därför leda till omfattande ekologiska förändringar.
Dessutom får vandringarna praktiska följder för samhället. Var älgarna befinner sig under olika delar av året påverkar jakt, skogsskador och trafikolyckor.
Läs mer
Så lär sig älgarna vägen genom skogen (Reportage i Extrakt)
Vad kan resultaten användas till?
Kontakt
-
Person