Så kan rådgivare bidra till att förenkla lantbrukets krångliga regler

Mellan 1996 och 2021 ökade antalet lagkrav i lantbruket med 134 procent. Det innebär att svenska producenter av mjölk, kött och grödor idag ska förhålla sig till 480 olika regler på gårdsnivå.

Lantbruksrådgivare anlitas för att stötta företagen i tillämpningen av de många och ofta komplicerade reglerna. Men rådgivarnas potentiella bidrag stannar inte där.

En studie från SLU, genomförd av forskarna Lisa Blix Germundsson och Jonas Bååth, belyser en ny möjlig roll för rådgivare – inom regelförenkling.

Rådgivare som kunskapsförmedlare

Rådgivare har god insyn både i lantbrukarnas verklighet och myndigheternas regelverk. 

Därför har de en bra utgångspunkt för att ta fram förslag på hur krångliga regler kan förenklas, utöver att hjälpa lantbrukarna att uppfylla dem.

Forskarna kallar det för ”knowledge brokerage”, eller kunskapsförmedling, mellan aktörerna. 

– Studien undersöker hur rådgivare kan utveckla sina arbetssätt till att ”medla” mellan lantbrukares och myndigheters kunskaper och erfarenheter av att implementera lagar på gårdsnivå, säger Lisa Blix Germundsson.

Undersöker rådgivarnas nya metod

I studien undersöker forskarna ett avslutat projekt som genomfördes av fem erfarna rådgivare och sakkunniga från Hushållningssällskapet Halland, Växa Sverige, HIR Skåne och LRF. Projektet gick ut på att ta fram och testa en ny metod för regelförenkling. 

Metoden handlade om att identifiera och bearbeta förslag till förenklingar, och se till att förslagen hamnade hos rätt myndigheter för behandling. Förenklingen ses ur lantbrukarens perspektiv.

Projektledaren Sara Bergström Nilsson, miljö- och biogasrådgivare på Hushållningssällskapet Halland, ser arbetet med regelförenkling som en viktig uppgift i sin roll. 

– Vi har ett ansvar att föra lantbrukarnas talan. Vi rådgivare får uppgifter från många olika personer vilket skapar en helhetsbild som kanske inte alla lantbrukare har i en viss fråga. De har dessutom mycket annat att göra i sina företag, säger hon.

Fyra steg till enklare regler

Metoden som rådgivarna tog fram och testade bestod av fyra huvudsakliga steg. 

Forskarna fann att projektgruppen bland annat utnyttjade kompletterande kompetenser i gruppen, tog in ytterligare expertis utifrån, och använde sig av sin egen kreativitet för att utveckla förslagen.

1. Samla in förslag: Lantbrukare intervjuades och ett webbformulär användes för att fånga upp synpunkter. Totalt samlades 150 unika förenklingsförslag in. Rådgivarna fick ofta tolka och översätta upplevda problem till specifika lagrum.
2. Sortera och prioritera: Förslagen värderades utifrån påverkan på hållbarhet, konkurrenskraft och hur betungande regeln upplevdes. Erfarenheten spelade en avgörande roll.
3. Analysera: De 55 mest prioriterade förslagen analyserades på djupet med stöd av inbjudna expertkollegor, som tog fram konkreta förbättringsförslag och uppskattade möjliga konsekvenser av förändringarna.
4. Dialogmöten: 24 förslag presenterades vid möten med representanter från fyra nationella myndigheter och två departement, med stöd av Tillväxtverket som moderator.

Mötena gav positiva resultat, bland annat nya relationer och åtaganden om vidare utredning.

Bra förslag är inte tillräckligt för att skapa förändring

Metodens sista steg, dialogmöten, var särskilt viktigt därför att projektgruppen såg ett behov av att myndigheterna involverades i processen för att förslagen skulle få genomslag. 

Projektledaren Sara Bergström Nilsson har erfarenhet av när den involveringen har saknats.

I samband med projektet som mynnade ut i rapporten Byråkratin i lantbruket belastar och kostar (2019) tog hon och en kollega fram en lista på 80 förenklingsförslag. 

Men när de visade listan för myndigheterna i Stockholm var intresset oväntat svalt.

– Då konstaterade vi att det inte blir några förenklingar enbart av att ta fram förslag, det är för komplext. När vi funderade över vad som gått fel insåg vi att det berodde på att myndigheterna inte hade varit delaktiga i processen. Vi behövde dialogmöten för att skapa delaktighet, säger Sara Bergström Nilsson. 

Sara Bergström Nilsson hoppas att projektet bidrar till att det skapas forum för fortsatt dialog mellan rådgivare och myndigheter i framtiden.

Läs mer

Läs hela den vetenskapliga artikeln här: From legal compliance to knowledge brokerage: how a group of farm advisers developed mediation practices between farmers and regulatory authorities

Lisa Blix Germundsson har tidigare skrivit en utvärderingsrapport om metoden. Läs den i projektets slutrapport här: Metodutveckling för regelförenkling