Rapport till regeringen: Så kan kompetensutveckling bidra till hållbar och ökad jordbruksproduktion

I samband med lanseringen av Livsmedelsstrategin 2.0 fick SLU i uppdrag av regeringen att analysera möjliga utvecklingsvägar för den kompetensutveckling som sker inom EU:s jordbrukspolitik. Syftet var dels att öka effektiviteten och attraktiviteten i kompetensutvecklingsinsatser inom jordbruket, dels att insatserna i högre grad ska bidra till den svenska Livsmedelsstrategins målsättningar om en hållbar och ökad jordbruksproduktion. Nyligen sände SLU:s Kompetenscentrum rådgivning sin rapport till regeringen.

Arbetet har utgått från tidigare utvärderingar, forskningslitteratur, internationella fallstudier samt intervjuer med nyckelpersoner inom myndigheter, rådgivningsorganisationer och de fyra svenska kunskapsnaven för den gröna näringen.

Stora förväntningar på lantbruket

I dag finns stora förväntningar på att lantbruket ska bidra inom många områden såsom livsmedelsproduktion, miljömässig och social hållbarhet, beredskap och landsbygdsutveckling.

– När samhället har stora och breda förväntningar på lantbruket blir behovet av kompetensutveckling centralt. Det kan också användas som en del i en styrmedelsmix, säger Lisa Blix Germundsson, forskare och projektledare vid SLU Kompetenscentrum rådgivning.

Rapporten utgår från teorier om vuxnas lärande för förändrat beteende samt om löpande lärande utvärdering för att planera och följa upp verksamheter. Forskning inom Innovation Support Services visar hur vuxna tar till sig ny kunskap i samband med innovation. Rollen för rådgivare inom lantbruket kan komma att förändras framöver och är en del av EU:s arbete med Agrara kunskaps och innovationssystem (AKIS).

För att kunna erbjuda kompetensutveckling för alla målgrupper över hela landet behöver både metoder och innehåll anpassas efter syfte, målgrupp och geografisk plats. Målgrupperna för kompetensutvecklingen har blivit alltmer diversifierade och nu betonas även unga och nya i branschen, samt små företag i hela Sverige inom lantbruk och livsmedel.

– Det är viktigt att skräddarsy kompetensutvecklingen efter målgruppernas behov och arbeta medvetet med olika pedagogiska metoder, säger Lisa Blix Germundsson.

Goda exempel

Rapporten lyfter också fram goda svenska exempel som mentorsprogram, Lots-program, naturbruksdialoger och Lantlyftet. De internationella fallstudierna visade bland annat Kanadas arbete med klimatsmart produktion som utgår från lantbrukares frågor och behov i så kallade Living labs.

När den enskildes ekonomiska incitament för kompetensutveckling är svagare än samhällsintresset för en förändring, blir det ännu viktigare med målgruppsanpassning. I rapporten lyfts även administrativa hinder samt behovet av lantbrukskompetens och bättre kunskap om vuxnas lärande.

– Slutsatserna rimmar väl med forskning inom vuxnas lärande generellt och inom lantbrukets förnyelse och innovation specifikt. Men det blev också uppenbart att de kan stå i kontrast till de ökande administrativa kraven, säger Lisa Blix Germundsson.

Förutom Lisa Blix Germundsson har forskarna Magnus Ljung, Christina Lundström och Jenny Höckert från SLU:s Kompetenscentrum Rådgivning deltagit i arbetet med regeringsuppdraget.