På jakt efter ålens hemligheter mitt ute i Sargassohavet

Sargassohavet ligger i västra Nordatlanten och är det enda havet helt utan landgräns. Det är ingen vidare turistmagnet och lockar få människor, men för ålforskare är det världens kanske mest fascinerande plats. Här, långt från land och flera tusen meter över havsbotten, samlar forskare in data över utbredning och förekomst av ålyngel eftersom det är en viktig pusselbit för förvaltningen av beståndet.

För SLU-forskaren Josefin Sundin blev årets expedition en chans att återvända till denna unika miljö.

– Det är otroligt spännande att ta prover här ute, inte minst som ålforskare. Det finns nog inga anledningar att inte vilja åka hit, säger Josefin Sundin, forskare på institutionen för akvatiska resurser vid SLU och som deltar i expeditionen för andra gången. 

Unik expedition som följer ålens första livsstadier

Forskningsfartyget Walther Herwig III lämnade Bermuda den 17 mars med 36 personer ombord (24 besättningsmedlemmar och 12 forskare, doktorander och laboratorieassistenter). Efter cirka 16 timmars resa påbörjades provtagningen i Sargassohavet. Syftet med expeditionen är att undersöka utbredning och mängd av larver (leptocephalus) av europeisk ål i deras lekområde i Sargassohavet.

Hittills har man främst följt ålbestånd genom att mäta hur många glasålar och unga ålar som når Europas och Nordafrikas kuster efter sin vandring. Men genom att studera de allra yngsta larverna direkt i deras ursprungsområde kan forskarna få ytterligare viktig information.

Expeditionen är unik i sitt slag och utgör den enda långsiktiga tidsserien över ålyngel i Sargassohavet. Resultaten är viktiga för att förstå och uppskatta det europeiska ålbeståndet. Eftersom all europeisk ål förökar sig i Sargassohavet innebär det att alla gener blandas där. Genetiska studier, som bland annat har genomförts av forskare på SLU, visar att det inte finns olika populationer av ål utan det är ett och samma bestånd över hela utbredningsområdet.

– Eftersom all europeisk ål tillhör ett och samma bestånd globalt, blir denna typ av data extra viktig. Det här ger oss en helhetsbild som vi inte kan få någon annanstans, säger Josefin Sundin.

Trots över 100 års forskning har ingen någonsin observerat vuxna ålar leka i Sargassohavet. Ändå pekar all tillgänglig kunskap på att det är här det sker. Redan på 1920-talet drog den danske forskaren Johannes Schmidt slutsatsen att ålen leker här, baserat på fynd av de allra minsta ynglen i området. Senare studier, inklusive märkning med satellitsändare, har stärkt bilden.

– Allt tyder på att det är här de förökar sig, även om vi ännu inte sett det direkt, säger Josefin Sundin.

En arbetsdag mitt ute i Sargassohavet

Ombord på forskningsfartyget pågår arbetet dygnet runt. Tolv forskare är uppdelade i två skift. Josefin arbetar nattskiftet som pågår mellan klockan 01 och 13. Arbetet består av att systematiskt provta havet längs en bestämd rutt. Vid varje station tar man först vattenprover innan en planktontrål sänks ned till 300 meters djup där de eftertraktade ålynglen finns. Fångsten analyseras sedan direkt ombord.

– Vi sorterar proverna mycket noggrant och letar efter genomskinliga ålyngel, så kallade leptocephalus larver. De är små, men man kan se dem med blotta ögat, säger Josefin Sundin.

De ålyngel som inte fångas av trålen driver med havsströmmarna över Atlanten. Efter 1 till 2 år kan de nå Europas kuster, och i vissa fall Sverige. Där fortsätter deras liv i sötvatten eller kustmiljöer i upp till flera decennier innan de återvänder till Sargassohavet för att leka.

Att arbeta i Sargassohavet innebär också att befinna sig i en av världens mest isolerade miljöer. Under expeditionen ser besättningen inget land, bara hav och himmel.

– Vattnet har en speciell djupblå färg som är väldigt vacker och nästan lite hypnotisk. Det är hav, hav, hav, och himmel, så långt ögat når, varje dag, säger Josefin Sundin.

Arbetet är intensivt – 12 timmar per dag – men det finns också tid för återhämtning. Efter passen umgås forskarna, tränar eller blickar ut över havet.

– Vi har det väldigt bra här. Fast häromdagen tog dock det svarta teet slut. Jag dricker alltid svart te på morgonen och att vara utan det är som för andra att vara utan kaffe, avslutar Josefin Sundin.

Kontakt

Josefin Sundin, forskare på institutionen för akvatiska resurser på SLU.
Mejl: Josefin Sundin
Telefon: 010-478 42 24, 076-131 79 08

Josefin är tillgänglig för frågor via telefon från och med den 16 april.