Petter håller ner en trädgren med gröna knoppar.
Efter en ihärdig väntan har knopparna börjat brista på ekarna som flyttades i höstas. Det fanns lite nervositet bland forskarna, eftersom ekar kommer i gång sent på våren. Foto: Clara Jonsson/SLU

170 ekar flyttades i höstas – nu syns de första livstecknen

Nyhet publicerad:  2026-05-13

Hur går det för de 170 ekarna som flyttades tvärs över Ultuna campus i höstas? Följ med trädforskaren Petter Åkerblom ut, som berättar om vilka livstecken träden nu visar efter vintern.

Snön har smält undan och våren tagit fart på allvar. Träden knoppar, även ekarna som i höstas flyttades på grund av spårvägsbygget i Uppsala. På avstånd syns bara spretiga grå grenar, men på nära håll fylls synfältet av små, ljusgröna knoppar.

– Man blir lite nervös när det gäller just ekar, för de är sympatiskt morgontrötta och kommer i gång sent på våren. Men se här, knopparna brister, säger Petter Åkerblom, lektor och trädforskare vid SLU, och håller ner en gren på ett av träden.

Han konstaterar att det inte syns någon skillnad mellan de flyttade ekarna och de få som står kvar – de orörda ekarna har inte kommit längre i lövsprickningen.

Överleva eller leva

Ofta får Petter frågan om träden kommer att överleva efter flytten.

– Överleva kommer de att göra, men det räcker inte. De ska utvecklas och bli vackra. Vi ska kunna njuta av deras skugga under varma sommardagar och de ska fortsätta fungera som skydd för fåglar, insekter, svampar, mossor och lavar. Vi flyttar träd, visst, men framför allt flyttar vi habitat.

Tolv av de 170 träden följs extra noggrant inom ett forskningsprojekt som undersöker vad som händer i stora träd som flyttas. De tolv träden har fått så bra förutsättningar som möjligt i form av näringsrik jord, vatten och omvårdnad för att kunna växa vidare på sina nya platser.

Varje träd är utrustat med flera mätinstrument som samlar in data om hur träden mår. Ett nytt tillskott är markfuktmätare.

– Markfukten avgör hur träden kommer att utvecklas. Slarvar vi med bevattningen kan det gå riktigt dåligt. Därför har vi riggat upp droppbevattning och fuktmätare som gör att vi från kontoret kan läsa av vilka träd som behöver extra vatten runt rötterna.

I minst fem år framåt kommer forskarna att fortsätta följa ekarna. Det kommer resultera i ny kunskap om trädflytt i stadsmiljö, något som blivit allt vanligare.

Hypoteser om ekarnas utveckling

Vid sidan av forskningsekarna står ett kontrollträd som inte får samma gedigna omskötsel.

– Vi har goda skäl att tro att omsorgen som träden får ger dem skjuts i tillväxten, men vi vet ju faktiskt inte hur stor roll allt jobb vi gör efter flytten spelar. Däremot kommer vi att få veta det så småningom, det är det som gör forskning så spännande, säger Petter.

Längre fram under våren och sommaren, när träden verkligen har kommit i gång, kommer forskarna att kunna avläsa mycket mer. Men redan nu har Petter hypoteser.

– Jag misstänker att ekbladen kommer att vara lite mindre jämfört med träden vi inte flyttat på. Det är klart, rycks man upp med rötterna och tvingas rota sig på en främmande plats tar det ett tag innan man känner sig som hemma. Det gäller nog människor såväl som dessa träd.

Läs mer

Tolv flyttade ekar ska avslöja hur träd reagerar på att byta växtplats

Vad händer i ett träd som flyttas?

Kontakt