Biokol i lantbruket mer komplext än många tror: "Grödorna reagerar väldigt olika"

Biokol är ett material som produceras genom pyrolys, det vill säga upphettning av biomassa i syrefri miljö. Råvaran kan till exempel vara restprodukter från skogsbruket och jordbruket, eller avloppsslam från reningsverk.

I en odling kan biokolet användas för jordförbättring, fosfortillförsel och ökad vattenhållande förmåga.

Det är däremot ingen universallösning för högre skördar.

– Användningen av biokol är lite mer komplex än vad många tror, säger Helene Larsson Jönsson.

Hon är nybliven docent i lantbruksvetenskap och forskare vid institutionen för biosystem och teknologi vid SLU. Hennes forskning handlar om hur biokolet kan användas i lantbruket.

Råd för användning i praktiken

En central utmaning består i att egenskaperna hos biokol skiljer sig åt beroende på vilken råvara det tillverkats av, och grödorna reagerar i sin tur på olika sätt.

– Det pratas ganska mycket i samhället om biokol, och ibland generaliseras det lite väl mycket. Det är stor skillnad i egenskaper beroende på vilken typ av biokol det är, till exempel om det görs av trä, slam eller kompost. Även grödorna reagerar väldigt olika. Så det finns ingen generell lösning som funkar för allt, säger hon.

Men genom forskningen hoppas hon kunna dra några generella slutsatser som kan vara till nytta för lantbrukare.

– För att biokol ska kunna bli användbart i lantbruket måste det gå att ge generella råd. Det kan inte vara ett specifikt råd till varje gröda och varje sorts biokol. Så vi måste undersöka biokolets effekter på ett flertal olika grödor, och gärna över en längre tidsperiod.

Fördelar ur miljösynpunkt

Idag är biokol för dyrt för att användas av lantbrukare i större skala.

Helene Larsson Jönsson ser dock en potentiell lösning på problemet – i form av koldioxidkrediter.

– Ett företag kan betala för biokolet som klimatkompensation, eftersom kol på det sättet lagras i marken. På så sätt får lantbrukaren gratis biokol, säger hon.

Biokolet har även andra fördelar ur miljösynpunkt. Fosfor i biokol gör att behovet av konstgödsel minskar. Det är också positivt att restprodukter tas tillvara för nya syften enligt en cirkulär modell, menar forskaren.

– Det jag tycker är mest spännande just nu är om slambiokol, alltså från reningsverket, kan användas i lantbruket på ett säkert sätt. Det hade varit en stor samhällsvinst om vi kunde göra biokol av det.

Undervisningens betydelse

Helene Larsson Jönsson är studierektor för forskarutbildning på LTV-fakulteten, programstudierektor för lantmästarprogrammet, och biträdande prefekt för forskarutbildningen på institutionen för biosystem och teknologi.

Utöver administration och forskning har hon också en hel del undervisning, vilket hon tycker mycket om.

– På ett universitet tycker jag att det är det viktigaste egentligen. Vi är inget universitet utan våra studenter och det behövs jättemycket folk framåt inom de gröna näringarna.