Den biologiska mångfalden som döljer sig bakom älgen

Den stora älgvandringen är ett direktsänt, okommenterat naturprogram som visar djur och natur på en plats i Ångermanland där älgarna har ett vadställe över älven. Minh-Xuan Truong, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har i tidigare studier fokuserat på hur publiken till Den stora älgvandringen upplever programmet. Nu har han och kollegan Jesse D. Peterson vid University College York studerat höjdpunkterna.

Fönster versus reels

Redaktionen väljer ut de mest spännande ögonblicken i Den stora älgvandringen och beskriver vad som händer för tittarna. Direktsändningen visar en långsam och mer realistisk natur, medan höjdpunkterna består av snabba, kommenterade scener.

– Det är en helt annan upplevelse. Om liveströmmen är som ett fönster ut i naturen kanske höjdpunkterna mer kan jämföras med reels på Instagram där tittaren får de dramatiska och visuella ögonblicken serverade, säger Minh-Xuan Truong. 

Sammanlagt har han gått igenom 1063 höjdpunkter från säsongerna 2023 och 2024 för att identifiera vilka djur som förekommer och hur ofta. Föga förvånande var älgarna det vanligaste djuret. Flera andra däggdjur finns också på ”topplistan” – ren, räv, björn, järv och rådjur. Näst vanligast var stora fåglar som havsörn, knipa, kanadagås och sångsvan. Sammanlagt identifierade Minh-Xuan 36 djurarter. 

Ganska bra artlista

– Det är en ganska bra artlista och ger tittarna en god inblick i vilka djur som finns i området. Samtidigt finns alltid en risk när man fokuserar på karismatiska arter att andra arter blir osynliga. 

I Artportalen som är ett svenskt system för inrapportering och sökning efter arter hittar man totalt 257 arter i området runt Ångermanälven. Den globala plattformen Inaturalist innehöll 88 arter. Skillnaderna beror förstås inte bara på urval, utan också på att små och svårupptäckta arter helt enkelt inte fångas av kamerorna. Dessutom fokuserar kamerorna i älgvandringen på älvstränderna medan rapporterna till Artportalen och iNaturalist täcker in andra livsmiljöer.

Älgvandringen kan bidra till artdatabaser

Däremot fångar höjdpunkterna delvis in andra arter. Överlappet med iNaturalist var 21 arter – 15 arter från höjdpunkterna hade alltså inte rapporterats in.

– Det visar att den stora älgvandringen skulle kunna komplettera databaser över biologisk mångfald. På det hela taget är de många timmarna med inspelad natur en outnyttjad resurs för ekologisk forskning, säger Minh-Xuan.

Hans kollega Jesse D. Peterson har tittat på inramningen av höjdpunkterna. Texten hjälper tittaren att förstå vad de ser. De fokuserar på djuren och deras beteende, ibland känsloladdade och förmänskligande som att djuren är ensamma eller rädda.

Går att motverka

Studien visar att Den stora älgvandringen både kan stärka människors relation till biologisk mångfald och samtidigt riskerar att skapa en selektiv, spektakulär och romantiserad bild av naturen. Höjdpunkterna styr inte bara vad vi ser, utan också vad vi uppfattar som viktigt i naturen.

Minh-Xuan Truong tror att det går att motverka.

– Självklart ska redaktionen fortsätta att lyfta fram älgarna och de karismatiska arterna i höjdpunkter men kanske de kan lyfta fram mindre synliga arter också när det är möjligt. Som de gjorde med myror och en groda i den här säsongen till exempel. För att hitta fler arter skulle man kunna låta tittare identifiera arter eller använda AI-verktyg.

Forskningen finansieras av Formas och Naturvårdsverket.

Vetenskaplig artikel

Beyond moose: Curating boreal biodiversity through Swedish slow TV and digital highlights