"Hela Sverige blommar" stärker pollinatörer men effekterna i grödan varierar
Blommande fältkanter har blivit ett allt vanligare inslag i det svenska jordbrukslandskapet. En ny studie från SLU visar att dessa fungerar väl för att locka pollinatörer, men att effekterna på skadedjur och nyttodjur i grödan är mer nyanserade än man tidigare trott.
Blomsterremsor anläggs bland annat inom initiativet Hela Sverige blommar, där lantbrukare sår in blommande växter för att gynna bin och andra pollinatörer.
Hela Sverige blommar är ett samarbetsprojekt som visar hur små insatser i jordbrukslandskapet kan ge stora ekologiska effekter. Genom att lantbrukare avsätter en mindre del av sina fält till blommande zoner, som fältkanter och blomsterremsor, skapas livsmiljöer för pollinatörer och andra nyttoinsekter. I juli 2025 hade 4000 lantbrukare i landet ansökt om ersättningen för en yta på totalt 13 500 hektar. Det ungefär lika stort som 25 000 fotbollsplaner.
I en ny studie har forskare undersökt hur ettåriga blomsterremsor påverkar flera olika grupper av leddjur, inte bara pollinatörer, utan även naturliga fiender till skadedjur och växtätande insekter.
– Våra resultat visar tydligt att ettåriga blommande fältkanter gör vad de ska. De ökar mängden pollinatörer kraftigt, säger huvudförfattaren Neus Rodríguez-Gasol.
Samtidigt såg forskarna att blomsterremsorna också påverkade andra insektsgrupper. Vissa naturliga fiender, som blomflugor och skinnbaggar, ökade i antal. Men även flera olika växtätande insekter blev fler i blomsterremsorna.
– Det är viktigt att komma ihåg att sådana här åtgärder inte bara påverkar en enda grupp organismer. Vi ser både positiva och potentiellt negativa effekter samtidigt, säger Neus Rodríguez-Gasol.
Trots spridning syns få effekter i odlingen
En central fråga var om effekterna från blomsterremsorna spiller över till angränsande odlingar, i det här fallet vårkorn. Studien visar att både nyttodjur och växtätare i viss mån rör sig in i grödan från blomsterremsorna.
– Vi kunde se att vissa insekter sprider sig ungefär tio meter in i fältet. Men det översattes inte till några tydliga förändringar i mängden skadedjur på själva grödan, säger Mattias Jonsson.
Trots att fler naturliga fiender fanns i närheten av blomsterremsorna kunde forskarna inte se någon tydlig ökning av biologisk bekämpning ovan jord. Däremot fanns en tendens till ökad predation på bladlöss från marklevande rovdjur nära blomsterremsorna.
– Det tyder på att vissa ekosystemtjänster kan stärkas lokalt, men att effekterna är beroende av vilken organismgrupp man tittar på, säger Maria Viketoft.
Viktigt att anpassa efter plats
Resultaten pekar på att blomsterremsor kan bidra till flera ekosystemtjänster, men också att effekterna varierar och ibland uteblir i grödan.
– Det finns ingen universallösning. För att få maximal nytta behöver blomsterremsor utformas med hänsyn till lokala förhållanden och vilka mål man har, säger Maria Viketoft.
Forskarna menar att studien ger viktig kunskap för framtida miljöåtgärder inom jordbruket, där målet är att kombinera hög produktion med ökad biologisk mångfald.
– Blomsterremsor har stor potential, men vi behöver bli bättre på att designa dem så att de gynnar flera funktioner samtidigt och minimerar oönskade effekter, säger Neus Rodríguez-Gasol.
Läs mer
Läs den vetenskapliga artikeln Perennial flower strips increase pollinator and natural enemy abundance but have limited effects on pest control in adjacent crops i tidskriften Agriculture, Ecosystems & Environment.
Kontakt
-
Person
-
PersonMattias Jonsson, Forskare och ställföreträdande prefektNJ, Enheten för Lantbruksentomologi
-
Person