Landskapets utformning påverkar jordburna skadesvampar globalt

Forskare från flera länder har tillsammans analyserat jordprover från hundratals platser världen över för att undersöka vilka faktorer som formar sammansättningen av svampsamhällen i marken, särskilt jordburna patogena svampar. Resultaten, publicerade i Nature Communications, visar att både landskapets komplexitet och variationen i omkringliggande marktyper påverkar förekomsten av jordburna patogena svampar.

Sambanden såg dock olika ut beroende på vilken geografisk skala som analyserades och vilken typ av ekosystem det handlade om. Resultaten visar att samspelet mellan landskap och markbiologi är mer komplext än tidigare känt.

– Våra resultat visar att det som händer i landskapet omkring ett ekosystem kan vara lika viktigt som lokala markförhållanden för att förstå hur växtskadesvampar sprids och etablerar sig, berättar Petra Fransson, forskare på SLU.

Svenskt salixförsök bidrar till global studie

Petra Fransson från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi och Martin Weih vid institutionen för växtproduktionsekologi har bidragit till studien genom det långsiktiga fältförsöket Ecolink-Salix, som har pågått sedan 2014. Där undersöker forskarna hur olika växtegenskaper hos salixarter och genotyper påverkar ekosystemens funktion i beståndet. Fokus ligger bland annat på växtproduktion, beståndens stabilitet, näringsomsättning och den ekologiska hållbarheten.

Fältförsöket ingår i det globala nätverket TreeDivNet, där forskare världen över studerar hur biologisk mångfald påverkar skogsekosystem.

– Vi är förstås bara ett av många fältförsök som bidrar till den stora studien, men det är ett värdefullt sätt att bidra till forskning som undersöker globala mönster, säger Petra.

Stora datamängder från sex kontinenter

Forskarna analyserade data från över 500 provytor i 32 länder på sex kontinenter. Provytorna omfattade en rad olika ekosystem, däribland skogar, gräsmarker, tundra, öknar och jordbruksmarker världen över. Genom att kombinera genetiska analyser av marksvampar med information om klimat, jordegenskaper och landskapsstruktur kunde de identifiera tydliga globala mönster.

I skogslandskap spelade variationen i den omgivande markanvändningen en särskilt stor roll för vilka svampsamhällen som förekom i marken. Studien visar också att effekterna skiljer sig mellan olika typer av patogena svampar och att sambanden förändras beroende på vilken rumslig skala som analyseras.

– Våra resultat kan bidra till bättre förståelse för hur förändrad markanvändning och fragmenterade landskap påverkar markens biologiska mångfald och växters hälsa, avslutar Petra.

Studien är publicerad i Nature Communications: 
“Landscape structure shapes soil pathogenic fungal diversity worldwide”.