Militär teknik effektiviserar fältmätningen

I SLU:s försökspark i Asa utanför Lammhult finns ett av få långsiktigt studerade produktionsförsök med gran och björk i blandning - Brudahall. Träden har nu nått 45-årsåldern, och målet är att den björk som växer tillsammans med granen ska behållas under hela omloppstiden. När försöket mäts på nytt använder forskarna ny teknik – mobil laserskanning.

Minuter i stället för dagar

Tidsvinsten jämfört med manuell mätning är imponerande. När Nils Fahlvik från Skogforsk har satt på sig ryggsäcken med skanner och batteri promenerar han i ett bestämt mönster genom provytan. På bara 7 minuter har han samlat in allt i den 0,1 hektar stora avdelningen. Att mäta in alla avdelningar i provytan med klave och höjdmätare hade tagit ett par dagars arbete.

– Den traditionella mätningen har visserligen fördelar. Vill vi följa samma träd med förändringar över tid blir precisionen hög. Det är dock svårare att fånga egenskaper som avsmalning, stamkrökar och kronvolym, säger Nils Fahlvik.

Men det kan laserskanningen bidra med, i och med att den ger en bild av hela trädet. 640 000 laserpulser per sekund skickas ut och träffar varje detalj i skogen. Ner till millimeterstora kvistar och hela vägen från marken upp till topparna. Resultatet blir ett punktmoln som går att läsa av som en tredimensionell skog. Färdiga programvaror kan sedan omvandla 3D-bilden till kubikmetrar, kronvolymer, höjdspridning och allt som forskarna önskar.

Ser svårmätta egenskaper

Försöket i Brudahall är en del av FRAS-doktoranden Alfred Deutgens projektportfölj. Experimentet går ut på att jämföra produktionen med olika inblandning av björk. Beståndet planterades ursprungligen med gran, men vid röjningen valde man att behålla olika andelar självsådd björk – 0 %, 20 % och 50 %. En mätning som publicerades 2011 visade att björken och granen hade följts åt på höjden, och det var ingen skillnad i produktion mellan försöksleden.

Nu, när träden är inne på sitt 45:e år, hänger björken fortfarande med även om det syns att lövkronorna är hämmade av de omgivande granarna. Det blir Alfreds uppgift att analysera data som en del av sin blivande doktorsavhandling.

– Det ska bli väldigt intressant, vi kan ju se saker med skanningen som är svåra att mäta på annat sätt. Till exempel långkrökar på björken och kronans volym, säger han.

Militär teknik i grunden

Laserskanningen är ursprungligen en militär teknik som blev tillgänglig för den civila marknaden under 1990-talet. Men fortfarande drivs mycket av utvecklingen av försvarssektorn. Det är också därför som forskare på Skogforsk och SLU samarbetar med FOI, som har både kunskapen och utrustningen.

Johan Holmgren från avdelningen för skoglig fjärranalys vid SLU var den som höll i lasermätningen i Brudahall. Han har mätt många fler försök på samma sätt.

– Den här tekniken är väldigt intressant både för Riksskogstaxeringen och de skogliga försöksparkerna. Syftet med vårt projekt är att hitta hur vi kan effektivisera mätningarna med hjälp av mobil laserskanning. Den ”bild” vi får ger ju mycket mer information än vad vi kan mäta manuellt. Dessutom är många variabler som registreras i Riksskogstaxeringen subjektiva bedömningar, till exempel krontäckning. Nu kan vi få ett objektivt svar.

Skanning ger grunddata

Lantmäteriet startade upp den första nationella flygburna laserskanningen 2009. Mätningen ligger som grund för Skogsstyrelsens Skogliga grunddata som används flitigt av skogsbruket. År 2018 startades ett andra omdrev med flygburen skanning, nu med en högre pixeltäthet (1–2 punkter per kvadratmeter). Den är tillräcklig för en översiktlig bild av skogen och marken, men för att mäta skogen på detaljnivå kan den inte slå den markburna skanningen. Där handlar det snarare om tusentals punkter per kvadratmeter.

Kontakt:
Mats Hannerz,
070-5288554, mats.hannerz@silvinformation.se