Ny forskning utmanar synen på hinder i skogsbrukets omställning

Sveriges intensiva skogsbruk med kalavverkning sticker ut inom EU. Allt fler medlemsländer skiftar fokus och börjar överväga alternativa sätt att bruka skogen på, som förenar ekologiska och sociala värden med ekonomisk lönsamhet. I Sverige har idén inte fått lika stort genomslag.

– Det är svårt att gå ifrån dagens system. Det finns en bred uppfattning om att många olika barriärer hindrar en omställning. Det behövs mer kunskap, annorlunda rådgivningstjänster, ny policy och så vidare, säger Lucas Dawson, forskare i naturresursförvaltning vid SLU.

Tillsammans med andra SLU-forskare har han undersökt vad skogsaktörer inom bland annat myndigheter, stora skogsbolag och skogsägarföreningar uppfattar som hinder och möjligheter för en omställning från dagens skogsbruk.

Kartläggningen identifierar två huvudsakliga barriärer: brist på kunskap och kompetens samt konservativa traditioner och normer. 

– Intressant nog rankades ekonomiska och biofysiska faktorer, som lönsamhet och betesskador, inte lika högt. Det förvånade oss, eftersom de lyfts fram som viktiga i tidigare studier.

Det är vanligt att kunskapsbrist lyfts som en barriär – ibland som ett slags urskuldande argument: Om vi bara visste mer skulle vi gladeligen ställa om, men först behövs mer forskning.

–  Ofta ropas det efter mer forskning. Man drar sig för förändring på grund av osäkerhet. Förändring skapar omställningskostnader som ingen vill bära innan det är klart hur mycket man har att vinna på det, säger Lucas Dawson.

Han lyfter även att många vill ha vetenskapliga ”bevis” på att alternativa skogsskötselmetoder fungerar på alla tänkbara sätt, innan man är beredd att testa dem.

– Omfattande kunskapsunderlag tar tyvärr väldigt lång tid att ta fram, särskilt med tanke på vetenskapens och skogens långsamma förlopp. Men vi menar att det snarare kan handla om brist på utbildningsmöjligheter om praktiska kunskaper för skogsägare, rådgivare, maskinoperatörer och andra.

Kartläggningen visar även att det finns en spridd uppfattning om att alternativa skogsskötselmetoder är svåra att genomföra i praktiken, och att det skulle krävas omfattande kompetensutveckling och planering för att ställa om.

– Det krävs förstås både kompetens och planering, men inte mer än vad en erfaren skogsrådgivare skulle kunna bidra med.

Hinder som upplevs vara stora tenderar att sprida sig som självklara sanningar i branschen, menar forskarna.

– Det skapas föreställningar om att skogsbruket inte kan ställas om förrän vi vet mer, har mer informerade skogsägare eller rätt maskinpark. Lösningen blir att generera mer forskning och utveckla ny teknik. Det blir en slags fördröjningspolitik där viktiga omställningsbeslut skjuts på framtiden, vilket låser oss fast i status quo, säger Sara Holmgren, forskare i miljökommunikation vid SLU och en av forskarna bakom studien.

Så hur troligt är det att skogssektorn i Sverige skulle skifta fokus och gå ifrån dagens skogsbruk?

– Vår analys tyder på att alternativa metoder ännu inte har fått tillräckligt genomslag för att utmana det dominerande intensiva skogsbruket. På kort sikt är det mest sannolikt att skogssektorn gradvis anammar vissa inslag av alternativa skogsskötselmetoder och tillämpar dem i lite ökande utsträckning på begränsade ytor, säger Lucas Dawson.

Samtidigt finns tecken på ökad medvetenhet bland allmänheten och politiker om de negativa effekterna av dagens skogsbruk, och EU pekas ut som en drivkraft i utvecklingen av den svenska skogssektorn. Tillsammans kan dessa faktorer på sikt leda till mer omfattande förändringar.

– Åtgärder som skulle kunna skynda på utvecklingen är utbildning om alternativa skötselmetoder, nya samarbeten och styrmedel som kan skapa incitament för ett mer varierat skogsbruk, avslutar forskarna.

Den vetenskapliga studien: Unlocking a transition to alternative forest management in intensive management contexts: Stakeholder perceptions of constraints and opportunities in Sweden publicerad i Forest Policy and Economics.

De fem högst rankade barriärerna och möjligheterna för omställning av skogsbruket