Två älgar i en ung barrskog med små granplantor i förgrunden.
I en ny studie jämför forskare brukade och obrukade skogar i olika åldrar för att förstå samspelet mellan djur, skogsbruk och biologisk mångfald. Foto: Jesper Stenmark

Ny studie: Hur påverkar skogsbruket älgen – och älgen skogen

Nyhet publicerad:  2026-05-05

Hur påverkar skogsbruket hur älgar och renar använder skogen – och hur påverkar djuren i sin tur skogen? I ett nytt forskningsprojekt jämför forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet brukade och obrukade skogar i olika åldrar för att förstå samspelet mellan djur, skogsbruk och biologisk mångfald.

Stora växtätare som älg och ren är en självklar del av skogslandskapet, och deras roll i skogen är komplex. Genom att beta, trampa och tillföra näring påverkar de både växtlighet och markprocesser och därmed hur skogen utvecklas över tid. Men var älgarna väljer att vara beror i sin tur på hur skogarna ser ut.

– Vi försöker förstå mer om hur stora växtätare använder olika skogar och hur det i sin tur samspelar med växter, lavar och svampar, säger Hjalmar Stake, doktorand inom forskningsprogrammet Wallenberg Initiatives in Forest Research vid SLU.

I ett nytt forskningsprojekt jämför han och hans kollegor 36 skogar i norra Sverige, hälften brukade och hälften skogar som inte brukas med modernt skogsbruk. Skogarna har olika åldrar, från nyligen avverkade bestånd till skogar som utvecklats under flera hundra år.

Porträttbild på Hjalmar Stake i skogsmiljö.
Hjalmar Stake. Foto: Susanna Bergström, SLU

– Att jämföra brukade och obrukade skogar över tid har inte gjorts i stor utsträckning tidigare för att förstå samspelet mellan djur och annan biologisk mångfald i skogsekosystem, säger Hjalmar Stake.

Vill förstå vad som är orsak och verkan

Genom att inventera växter och markvegetation, mäta betestryck och räkna spillning kan forskarna se hur djuren använder landskapet, vilka skogar de föredrar och när. Forskarna kommer också att undersöka hur tillgången på lavar, som är en viktig födokälla för renar, påverkas av skogsbruk och skogens ålder, och hur det i sin tur påverkar var renarna väljer att vara.

Att studera var djuren finns räcker dock inte för att förstå hur de påverkar och påverkas av annan biologisk mångfald. Därför kombineras fältstudierna med experiment.

I särskilda inhägnader, där stora växtätare har hållits borta i upp till 15 år, kan forskarna jämföra hur vegetation och mark utvecklas med och utan djurens påverkan. De samlar in jord från både inhägnade och öppna ytor för att undersöka hur tramp och näringstillförsel påverkar markens egenskaper och de svampar som lever där.

Genom att öka förståelsen för hur stora betande däggdjur påverkar skogen kan forskningen bidra till mer hållbara beslut i framtidens skogsbruk.

Så är studien uppbyggd

  • Studien omfattar 36 skogar i norra Sverige
  • 18 brukade skogar (1–109 år) och 18 obrukade skogar (4–375 år)
  • En stor del av studiesystemet är så kallade kronosekvenser, med tallskogsbestånd i olika åldrar som representerar olika stadier i skogens utveckling efter slutavverkning och skogsbrand
  • Forskarna inventerar träd, markvegetation och betestryck, samt räknar spillning för att kartlägga hur djuren använder olika livsmiljöer
  • Inhägnader (upp till 15 år gamla) ska också användas för att jämföra områden med och utan stora växtätare
  • Jord analyseras för att undersöka hur tramp och näringstillförsel påverkar markens egenskaper och svampsamhällen

 

Kontakt