Så kan fritidsfisket mätas och förstås bättre – ny avhandling visar vägen framåt

Fritidsfiskets omfattning är stor, men kunskapen om vem som fiskar, vilka fiskemetoder som används, hur mycket fisk som fångas och hur fiskbestånden påverkas är fortfarande begränsad. I sin avhandling The ones that didn’t get away: assessing recreational fisheries and biological impacts in coastal ecosystems undersöker Hege Sande, doktorand på institutionen för akvatiska resurser vid SLU, hur datainsamlingen och förståelsen av fritidsfisket kan förbättras samt vilka biologiska effekter fritidsfisket har på kustekosystem.

Provtagning på plats ger bättre kunskap

En central utmaning i datainsamlingen är att fritidsfiskare är spridda över stora områden, fiskar vid olika tidpunkter och sällan ingår i systematiska datainsamlingar. Detta gör det svårt att samla in tillförlitliga data om fångster och fiskeansträngning. I sitt arbete har Hege tillämpat och vidareutvecklat en metod för att uppskatta fritidsfiskets fångster, även i situationer där tillgänglig information är begränsad. Genom att provta fiskare vid tillträdespunkter kunde Hege ta fram den första tillförlitliga uppskattningen av svenska fritidsfiskares torskfångster i västra Östersjön.

– Här utgick vi från var fisket faktiskt sker. Genom att kartlägga iläggningsplatser och slumpmässigt välja när och var vi provtar kunde vi möta fiskare direkt när de avslutat sitt fiske. Det innebär att vi kan samla data på ett statistiskt representativt sätt och få uppskattningar av fångster som är både jämförbara och tillförlitliga, även när vi från början vet väldigt lite om fisket, säger Hege Sande. 

Nytt ramverk för bättre beslutsunderlag

I sin avhandling lyfter Hege fram hur olika typer av datainsamling kan kombineras för att ge en mer rättvisande bild av fritidsfisket. Här föreslår Hege ett ramverk som kan hjälpa beslutsfattare att välja rätt metod beroende på syfte och behov.

– Det finns ingen enskild metod som är bäst i alla lägen. Ramverket hjälper till att väga olika aspekter av datakvalitet som noggrannhet, relevans och jämförbarhet mot varandra. På så sätt kan beslutsfattare välja den metod som faktiskt passar syftet, och samtidigt tydliggöra vilka avvägningar som görs mellan till exempel precision och täckning. Det bidrar också till en mer transparent beslutsprocess, där kriterier och prioriteringar synliggörs och tydligare kopplas till förvaltningens mål, säger Hege Sande.

Nya data – direkt från fritidsfiskarna själva

Hege har också undersökt om fritidsfiskare själva kan bidra till att samla in vetenskapliga data. I ett medborgarforskningsprojekt om hummerfiske (Lobserve) följde erfarna fiskare ett standardiserat protokoll och samlade in data om sina fångster. Resultaten visar att denna metod kan ge data jämförbara med traditionella undersökningar, samtidigt som den täcker betydligt större områden.

– Min erfarenhet från Lobserve är att engagemanget bland frivilliga fiskare är väldigt stort. De spänner över alla åldrar och drivs av en vilja att bidra till kunskap och att bevara resursen för framtiden. När upplägget är tydligt och standardiserat kan de samla in data av mycket hög kvalitet. Det gör medborgarforskning till ett starkt komplement till traditionella undersökningar, säger Hege Sande.

Selektivt fiske påverkar bestånden

Heges studier visar också att fiskbestånd förändras över tid. Genom att analysera långa tidsserier av data identifierade Hege tydliga förändringar hos ett redan hårt fiskat torskbestånd.

– Torskarna har blivit mindre, är i sämre kondition och mognar tidigare än förr. Vi ser också att både kommersiellt fiske och fritidsfiske selektivt fångar de största individerna, vilket kan påverka beståndens struktur och dynamik över tid, säger Hege Sande.

Fritidsfiske som en del av lösningen

Vidare lyfter Hege att fritidsfisket har viktiga sociala och kulturella värden och bör därför ses som både en resurs och en del av lösningen i framtidens fiskeförvaltning. Med rätt utformade program kan de bidra till bättre övervakning och ökat engagemang.

– Fritidsfiske är inte bara en belastning på ekosystemen, utan också en potentiell källa till nya data och kunskap. Just därför behöver fritidsfisket ses som en integrerad del av fiskeförvaltningen, säger Hege Sande.

Framöver handlar utmaningen inte bara om att samla mer data, utan om att säkerställa att den data som samlas in är relevant och kan användas effektivt.

– Fritidsfisket är en del av ett komplext system som vi fortfarande vet väldigt lite om. För att förbättra förvaltningen behöver vi bättre och mer samordnad datainsamling, och att kunskapen sen faktiskt används effektivt i beslut, säger Hege Sande.

Läs avhandlingen The ones that didn’t get away: assessing recreational fisheries and biological impacts in coastal ecosystems