Reflektioner om företagsledning

Under mina två år på SLU KCF har jag haft många spännande diskussioner om företagande med lantbrukare, rådgivare, myndigheter och forskare. Min arbetsplats kan beskrivas som en smältdegel av olika perspektiv, erfarenheter och agendor där min bild av branschens utmaningar och möjligheter ständigt utmanas och omprövas. Förhoppningsvis kan mina sammanfattade reflektioner skapa diskussion, reflektion och kanske till och med friktion – för det är så vi lär oss och utvecklas.

Var är företagsledaren i branschdebatten? 

I jakten på stärkt konkurrenskraft riktas uppmärksamheten nästan uteslutande åt att påverka den omvärld som lantbruksföretagaren är verksam i. Påverkan på regelverk, stödsystem, marknader och politiska beslut fokuseras i en strävan att skapa goda förutsättningar för lönsamma svenska lantbruksföretag.

Men när ska vi börja sätta lantbruksföretagaren i centrum? Bakom varje livsmedelsproducerande företag finns en människa – en människa som vi måste börja investera i.  

Företagsledaren i lönsamhetsekvationen

Det finns exempel från forskningen som visar att skillnader i lantbruksföretags ekonomiska prestationer inte bara kan förklaras med fysiska förutsättningar som jordbruksmarkens kvalitet, produktionstekniker eller klimatzon. Två företag som till synes har väldigt lika externa förutsättningar kan uppvisa helt olika nivåer av lönsamhet.

En del av denna variation kan förklaras av företagsledaren. Företagsledaren är människa och grundar inte sina företagsbeslut på strikt företagsekonomisk rationalitet. Företagsledarens förmåga att uppnå sina mål påverkas av otaliga faktorer som värderingar, intressen, uppfattning om sig själv och sin omvärld, och just målen i sig. 

Lönsamhet är medlet, inte målet

Lantbruksföretagarens målsättningar är något som jag under min tid på SLU KCF har följt med stort intresse. Alla lantbrukare har mål, men många har kanske aldrig reflekterat över sina målsättningar eller satt ord på dem. Andra har tydliga mål om höga skördar, tillväxt, god djuromsorg eller starka ekonomiska resultat.

Många lantbruksföretagare som jag mött har också uttryckt sina mål i termer av frihet, nöjet att kunna syssla med sin passion och kunna försörja sig och sin familj. Det väcker frågan om lönsamhet kan vara ett mål i sig eller om lönsamhet bara är ett nödvändigt medel för att nå de riktiga målen.  

Alla är inte på samma plats

Oavsett målsättningar handlar det om önskvärda framtida utfall. Önskvärda utifrån företagarens inneboende värderingar och uppfattning om sig själv och sin omvärld. 
På SLU KCF myntades någon gång uttrycket ”Alla är inte på samma plats och alla vill inte till samma ställe”. Vi brukar använda det något klyschiga uttrycket med glimten i ögat men det berättar ändå något viktigt om människans relation till företagande.

Uttrycket anspelar inte bara på den fysiska platsen utan också på var man befinner sig mentalt, kunskapsmässigt och ambitionsmässigt samt vilka sociala förutsättningar man verkar under. Och platsen man siktar mot är lika personlig som utgångspunkten.  

Företaget i den föränderliga omvärlden

Den svenska lantbruks- och trädgårdsnäringen är i en spännande tid. När andra europeiska länder minskar lantbruksproduktionen av miljöskäl så talar vi i Sverige om uppväxling, produktionsökning och självförsörjning. Vilka blir vinnarna i en sådan uppväxling?

Primärproducenter, livsmedelsindustri, konsumenter och stat har olika intressen och det gäller att kunna navigera mellan olika intressenters viljor och förstå varifrån de kommer. För de företagare som ser möjligheter och är villiga att ompröva och utveckla sina verksamheter kommer en uppväxling bjuda på många möjligheter. Men samtidigt kommer konkurrensen hårdna och företagsklimatet kanske bli ännu tuffare för de som inte anpassar sig.  

Förmåga driver framgång

Det för mig in på en av de viktigaste insikterna från min första tid på KCF. Det är inte de yttre förutsättningarna som avgör lantbruksföretagarens framgång. Det är förmågan att tillvarata förutsättningarna för att uppnå företagarens målsättningar, och ständigt omvärdera utifrån förändringar i omvärlden, som driver framgång. Branschen och politiken måste fortsätta påverka yttre förutsättningar för lantbruksföretagande men även uppmärksamma företagaren – människan, som en fundamental del av konkurrenskraftsekvationen. 
Det är dags att så fröet till starkare företagsledning om vi i framtiden vill kunna skörda framgångar i svenskt lantbruk. 
Samuel Bäckelin  
Uppsala maj 2026