Sveriges stora älgvandringar tar plats på global FN-karta

De vandrande älgarna som korsar Ångermanälven för att ta sig till sina sommarområden har blivit internationellt kända genom slow tv-programmet Den stora älgvandringen. Forskare vid SLU har följt deras, och andra älgars vandringar i Sverige med hjälp av GPS-halsband. Flera av vandringsstråken, några över 10 mil långa, presenteras nu på kartan över stora klövdjurs vandringar på Global Initiative on Ungulate Migration (GIUM). Den interaktiva onlinekartan är ett samarbete inom FN:s konvention om skydd av flyttande vilda djur (CMS) och visar populationernas rörelser och fakta om dem. Kartorna kan användas vid planering av markanvändning, infrastrukturutveckling och beslut om naturvård.

– Det känns jättebra och viktigt att genom att vara en del av det större forskarsamhället sprida kunskapen om att vi har djur i Sverige som fortfarande vandrar långa sträckor i områden påverkade av människor, säger Wiebke Neumann, forskare i viltekologi vid SLU.

Verktyg för förvaltning

Inte bara älgar, utan tusentals arter runt om i världen ger sig ut på strapatsrika vandringar till det område som passar en viss fas i deras liv. Men landskapen de rör sig i har ofta påverkats av människan på olika sätt, genom växande befolkning, infrastruktur, jord- eller skogsbruk. På många platser i världen betraktas djurens vandring som ett fenomen som hotas. Kartorna i Atlas of Ungulate Migration är verktyg för att styra utveckling och förvaltning, så att älgarna och de andra djuren kan fortsätta att vandra i generationer framöver.   

– Älgarna i Sverige har vandrat på samma sätt i tusentals år. Även om deras start och mål är samma så styr till exempel vägar eller kraftverksdammar deras vandring. Oavsett om det gäller gnuernas vandring i Serengeti eller älgarnas vandring i Sverige behöver vi skapa en större medvetenhet så att det naturliga vandringsbeteendet bevaras, säger Göran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap, SLU.