Betande kor gynnar livet under vattenytan i Stockholms skärgård
Forskare från SLU har, i en av de första studierna i sitt slag, undersökt hur strandbete med kor och vattenbufflar i kustvikar påverkar den biologiska mångfalden under vattenytan. Forskarna fann högre biologisk mångfald och betydligt mer gädda i de betade vikarna än i de obetade.
Trots att bete är vanligt förekommande på stränder i Sverige, och ofta en bit ut i vattnet, är kunskapen om hur bete påverkar den biologiska mångfalden under vattenytan begränsad. Studien som nu har genomförts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är en av de första i sitt slag som undersöker hur strandbete påverkar den biologiska mångfalden både ovan och under vattenytan.
eDNA, paddelbräda och viltkameror avslöjade livet i kustvikarna
Studien omfattar 11 grunda kustvikar i Stockholms skärgård – här har forskarna jämfört betade vikar med obetade. Sex av de undersökta vikarna betades av kor och en av vikarna betades av vattenbuffel, fyra vikar hade inget bete alls. För att kartlägga livet i vikarna filtrerade forskarna vattenprover för att kunna extrahera genetiskt material (eDNA*) i kombination med dykinventeringar och vegetationsundersökningar. För att undvika att grumla upp vattnet i de känsliga grunda vikarna använde de en uppblåsbar paddelbräda (SUP) för att samla in vattenprover, dessutom använde de viltkameror för att analysera de betande djurens betestryck och beteenden.
Med hjälp av eDNA-analysen kunde forskarna identifiera 36 olika fiskarter, varav 16 lite vanligare arter. Den allra vanligaste arten var storspigg, följt av sarv, gädda, abborre, mört, sutare, lerstubb, sandstubb och svart smörbult.

Fler fiskar, kräftdjur och musslor i betade miljöer
Studiens resultat visar att betande kor gynnar den biologiska mångfalden även under ytan. Bland annat visade biodiversitetsindex (diversiteten/mångfalden inom varje prov) högre biologisk mångfald hos flera olika organismgrupper i de betade vikarna, bland annat fiskar, kräftdjur, musslor, snäckor och havsborstmaskar. Insekter avvek däremot från mönstret med minskad mångfald i betade miljöer, möjligen till följd av att de lättare blir uppätna av fiskar, fåglar och andra rovdjur när betet öppnar upp luckor i täta vassar, samt att det finns mer mat för vissa insekter i tät vass. Hos fisk var det tydligt att förekomsten av gädda var högre i de betade vikarna. Forskarna såg även att storspigg generellt var dominerande i de vikar som låg längre ut i skärgården och att många sötvattensfiskar som gädda och abborre inte finns i samma utsträckning på platser som domineras av storspigg.
– Vi vet sedan länge att standbete gynnar biologisk mångfald på land. Nu ser vi att effekterna också fortsätter under vattenytan, vilket öppnar nya möjligheter att kombinera naturvård, fiskevård och behålla och utveckla skärgårdens attraktivitet, säger Alfred Sandström som är forskare på institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
Forskarna tror även att olika djurslag kan komplettera varandra i och med att de betar olika saker. Genom att exempelvis låta områden växelbetas av får och kor man kan få olika effekter av betet.
– Våra resultat tyder på att strandbete kan skapa mer varierade och robusta livsmiljöer som bättre står emot de förändringar som idag påverkar Östersjöns kustekosystem. Vi är också väldigt tacksamma mot de lantbrukare som ställt upp i projektet och gjort studien möjlig. Resultaten visar vilken viktig roll de lantbrukare som fortsätter att hålla kustbetena öppna spelar, säger Elin Dahlgren som är miljöanalysspecialist på institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
Projektet Strandbete och biologisk mångfald under vattenytan (STROBIO) drivs av projektägare Nämdö Green Archipelago i samverkan med SLU och har finansierats av Postkodlotteriets stiftelse via deras satsning på Kustnära ekosystem.
Mer information om studien
Hör Alfred Sandström berätta mer om resultaten från projektet (YouTube)
Se ett filmklipp från Ängsö i Stockholms skärgård där Elin Dahlgren berättar mer om projektet (7 min och 27 sekunder in i klippet).
Läs mer om STROBIO-projektet på Nämdö Green Archipelago's webbplats.
För press/media
Varmt välkomna till vackra Nämdö i sommar för att tillsammans med miljöanalysspecialist Elin Dahlgren besöka någon/några av kustvikarna som ingått i studien.
Elin finns på Nämdö och är tillgänglig under stora delar av sommaren. Elin har möjlighet att visa er någon/några av kustvikarna som ingått i studien, presentera er för de kor som betar där och mer konkret visa hur strandbete gynnar livet under vattenytan. Det går bra att kontakta Elin för att prata mer och boka träff.
Telefon: 0730-68 88 72
Mejl: Elin Dahlgren
*Det här är eDNA
- eDNA kommer från engelskans "environmental DNA", och kan översättas till "miljö-DNA".
- Begreppet eDNA beskriver den cocktail av olika organismers genetiska material som erhålls direkt från miljöprover (vatten, mark, luft etc.). Det kan röra sig om allt ifrån levande djur eller djurdelar, till exempel ägg, spermier och larver, men även dött material som urin, avföring, slem eller fiskfjäll.
- Med hjälp av det eDNA som flyter omkring i våra sjöar och vattendrag går det att spåra vilka arter av fisk, musslor och kräftor som befinner sig i området.
- Fördelar med eDNA: ger en snabb och noggrann artbestämning, är skonsam mot arter och provtagningsmiljöer och kan upptäcka mycket få individer i ett vatten.
Kontakt
-
PersonAlfred Sandström, ForskareEnheten för Stora sjöar
-
PersonElin Dahlgren, MiljöanalysspecialistEnheten för laxfisk