Fältvandringar om biologisk bekämpning och remsodling i Lönnstorp

Den första fältvandringen samlade rådgivare från RISE, Jordbruksverket, Sveriges Frö- och oljeväxtodlare (SFO) och Hushållningssällskapet i Halland och Skåne. Den organiserades inom Jordbruksverkets projekt Mångfald på slätten, lett av Petter Haldén. Den andra fältvandringen arrangerades av Naturskyddsföreningen Bjärred/Lomma och samlade deltagare från Bjärred och Lomma samt lokala kretsar i Malmö och Lund.

– Rådgivarna fokuserade på biologisk bekämpning i rapsodling och hur resultaten kan omsättas i praktiken, medan naturvårdsgruppen lyfte viktiga perspektiv på biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet. Tillsammans hjälper de här samtalen oss att se hur forskningen kan användas i olika sammanhang, säger Chloë.

Att mäta ekosystemtjänster i fält

Under besöken presenterade Chloë de viktigaste skadegörarna i höstraps och berättade om betydelsen av parasitsteklar och marklevande rovinsekter, såsom jordlöpare, i naturlig skadedjursreglering.

Deltagarna fick också en inblick i de metoder som används i fältförsök för att studera biologisk bekämpning, bland annat fallfällor och gulskålar som används för att inventera och övervaka skadeinsekter, parasitsteklar och nyttoinsekter. Chloë förklarade även hur ekosystemtjänster som fröpredation och insektsbekämpning mäts i jordbruksförsök.

Kan remsodling öka biologisk mångfald i jordbruket?

Gruppen besökte också StripES-försöket, där remsodling testas under svenska förhållanden. Remsodling är ett odlingssystem där olika grödor odlas i remsor på samma fält, där deras bredd bestäms av befintliga maskiner. Systemet kan öka biologisk mångfald, minska överlevanden av skadegörare och förbättra utnyttjandet av resurser som ljus, vatten och näring. 

Chloë förklarade att studier från bland annat Tyskland och Nederländerna har visat att remsodling kan öka den biologiska mångfalden hos både skade- och nyttoorganismer utan att minska skördarna. Målet med StripES är att undersöka om liknande effekter kan uppnås i Sverige med grödor som höstraps, höstvete och vårsådd åkerböna. Projektet mäter hur många och hur många olika arter det finns av rovinsekter, ogräs och viktiga skadeinsekter. Samtidigt mäts hur mycket ogräsfrön som äts upp, hur många skadeinsekter som blir uppätna och hur stor andel skadeinsekter som angrips av parasitsteklar.

För besökarna från Naturskyddsföreningen visade försöket också hur fler grödor på samma fält kan gynna nyttoinsekter genom att skapa en högre mångfald av blomresurser, skydd och livsmiljöer under en längre del av säsongen. Det kan i sin tur bidra till ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. 

– Jordbruket täcker en stor del av landskapet, vilket gör odlingssystemen avgörande för biologisk mångfald. Genom att förstå hur ekosystemtjänster fungerar i fält kan vi utveckla system som både är produktiva och hållbara, säger Chloë.

Från forskning till samhällsdialog

Fältvandringarna belyste vikten av dialog mellan forskare och olika delar av samhället, både rådgivare och allmänhet.

– Rådgivarna är en viktig länk mellan forskning och lantbruk. För att utveckla mer hållbara och robusta odlingssystem är det avgörande att kunskap kommuniceras och används i praktiken, säger Chloë.

Hon betonar också värdet av gemensamma fältbesök där olika aktörer möts. Det skapar en gemensam förståelse för nya utmaningar och lösningar. Samtidigt minskar det risken för motstridiga rekommendationer. För Naturskyddsföreningen gav besöken en inblick i den forskning som bedrivs i Lönnstorp och hur jordbruksforskning försöker hantera den dubbla utmaningen med bevaringen av biologisk mångfald och hållbar livsmedelsproduktion i ett föränderligt klimat.

– Att vara ute i fält och se försöken direkt är ett kraftfullt sätt att väcka intresse och skapa utrymme för samtal och lärande mellan olika perspektiv. Sådana gemensamma fältvandringar är viktiga om vi vill stödja omställningen till mer hållbara jordbrukssystem, avslutar Chloë.

Läs om Chloë Raderschalls forskning.