Friskare jordgubbar utan kemikalier – jästsvampar från smultron del av strategin

I en inhägnad försöksodling på campus Alnarp står rader av bord med smultronplantor i krukor.

Smultronen, som börjat blomma i majsolen, är inhämtade från olika platser i Europa och ingår i ett projekt för att utveckla ett biologiskt bekämpningsmedel.

Johan Stenberg, ekolog och professor i integrerat växtskydd vid SLU, visar runt och berättar om plantornas egenskaper.

– Det är roligt att arbeta med smultron eftersom de varierar så mycket i både form och egenskaper. Olika smultron har olika strategier för att försvara sig mot växtsjukdomar och skadeinsekter, säger han.

Målet är att härma de mest framgångsrika smultronplantorna och därigenom skapa ett effektivt alternativ till kemiska bekämpningsmedel som ger friskare odlade jordgubbar.

Han ser kemikalierna som ett viktigt verktyg för användning vid behov, men inte som hela lösningen.

– Poängen med integrerat växtskydd är att förlita sig mindre på bara en enda växtskyddsmetod.

Växtodlingens motsvarighet till det svenska totalförsvaret

Under den gröna revolutionen i mitten av 1900-talet introducerades kemiska bekämpningsmedel på marknaden. Medlen användes flitigt i lantbruket med resultatet att skördarna ökade markant.

Men med tiden insåg man att kemikalierna ofta medförde negativa konsekvenser för hälsa och miljö, och forskarna började se sig om efter alternativ.

Ungefär så uppstod forskningsområdet integrerat växtskydd, berättar Johan Stenberg.

– Jag skulle säga att integrerat växtskydd är som växtodlingens motsvarighet till det svenska totalförsvaret. Vi har armén för att försvara oss mot anfall, men även marinen, flygvapnet, hemvärnet och civilförsvaret, säger han.

Idag ska lantbrukare inom EU enligt lag utgå från principerna inom integrerat växtskydd och det är förbjudet att använda kemikalier i förebyggande syfte. 

I lantbruket ligger därför stort fokus på att övervaka förekomsten av ogräs, sjukdomar och skadedjur och att vidta förebyggande åtgärder. Lite som att stärka människors hälsa för att minska risken för sjukdomar, menar Johan Stenberg.

– Förebyggande åtgärder inom växtskydd kan till exempel vara att ge optimalt med vatten och näring, plantera på en plats som är skyddad, och att gynna nyttoorganismer.

Ökad livsmedelsproduktion med mindre kemikalier

Till följd av ett beslut från Kemikalieinspektionen 2025 har forskningen inom integrerat växtskydd fått en förnyad relevans. Beslutet innebär att antalet godkända kemiska bekämpningsmedel som innehåller PFAS kan komma att bli färre i Sverige.

– Det är både bra och dåligt. Man minskar problemet med skadliga medel i naturen. Men man skapar också ett annat problem: att tillgången till effektiva medel för lantbrukarna försämras, säger Johan Stenberg och fortsätter:

– Som forskare får man ta det här som en positiv utmaning, att vi måste förbättra de andra metoderna.

Samtidigt finns den nationella målsättningen om ökad livsmedelsproduktion. Inom trädgårdssektorn – frukt, grönsaker och bär – har Sverige särskilt låg grad av självförsörjning.

Eftersom trädgårdsgrödor är känsliga för sjukdomar och skadegörare, och svåra att lagra, är svinnet inom sektorn stort. Därför har forskningen inom integrerat växtskydd potential att spela en viktig roll för att möjliggöra ökad produktion.

Som exempel berättar Johan Stenberg att forskning vid SLU har gett upphov till nya lagringsmetoder som gör att svenska äpplen håller ända fram till våren.  

– Det är en växtskyddsfråga som har varit helt avgörande för att vi ska ha tillgång till svenska äpplen under en så stor del av året.

SLU starkt inom biologisk bekämpning

Johan Stenberg lyfter tre stora forskningsområden inom integrerat växtskydd där SLU utmärker sig: resistensförädling, samodling och sortblandning samt biologisk bekämpning.

Resistensförädling handlar om att ta fram grödor som är bättre på att stå emot sjukdomar och skadegörare. Inom samodling och sortblandning utvecklar forskarna metoder för att odla olika grödor tillsammans, eller olika sorter av samma gröda, vilket har visat sig ha goda förebyggande effekter.

Det tredje området är biologisk bekämpning, som Johan Stenberg själv är verksam inom. Här används levande nyttoorganismer, som vissa insekter och mikroorganismer, som man optimerar odlingsmiljön för. 

– Biologisk bekämpning är vi väldigt starka på. Det beror också på att det har funnits en politisk styrning att fokusera på det, både från SLU och från regeringens sida. Därför har vi kunnat bygga upp verksamhet för det inom alla sektorer, alltså trädgård, jordbruk och skog.

Jordgubbarnas mikrobiella livvakter

Smultronplantorna i försöksodlingen i Alnarp ingår i ett projekt som heter WildCrop. Det biologiska bekämpningsmedel som Johan Stenberg arbetar med baseras på nyttiga jästsvampar från smultronen.

Medlet ska förebygga, och till viss del bota, sjukdomar hos odlade jordgubbar. En av de viktigaste sjukdomarna att få bukt med är gråmögel.

– Jästsvamparna finns naturligt på vilda bär och frukter, vilket är en anledning till att de ofta är friska, säger Johan Stenberg.

I projektet samlas jästsvampar in från smultron som vuxit på olika platser för att forskarna ska kunna skapa ett växtskyddsmedel anpassat till olika miljöer.

Nästa steg är att göra de odlade jordgubbarna till bra hem åt jästsvamparna.

– Svamparna blir som mikrobiella, naturliga livvakter. Därför försöker vi ta reda på vilka egenskaper som gör växter till bra hem åt svamparna, säger han och fortsätter:

– Dit har vi inte riktigt kommit än, men vi hoppas komma dit i en ganska nära framtid.