Junseleälgar undviker inte skog med främmande trädslaget contorta

Tallskog är älgens viktigaste livsmiljö, särskilt på vintern när tall är huvudfödan. För drygt 50 år sen fick den svenska tallen sällskap när den snabbväxande nordamerikanska contortatallen introducerades i skogsbruket i norra Sverige. Men tallen är omdiskuterad, eftersom en främmande art innebär konsekvenser för den biologiska mångfalden. I Junseleområdet finns en stor andel ungskog med contorta och för första gången har forskarna kunnat studera hur älgar rör sig i ett sådant skogslandskap. I två års tid följde de 29 GPS-märkta älgar för att se hur valet av livsmiljö påverkades av den främmande arten. 

– Våra resultat visar att älgarna använder ungskogar med contortabestånd i samma utsträckning som ungskog med vanlig svensk tall. Det fanns inga indikationer på att de skulle undvika områden med contorta, i stället valde de den livsmiljön året runt, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU.

Olika faktorer bakom valet av livsmiljö

Vad det beror på är inte klarlagt, men flera olika faktorer påverkar älgens val av livsmiljö, till exempel tillgång på föda och tid på året. Tidigare forskning är oenig om i vilken utsträckning älgen betar på contortatallen. Kvistar från vanlig, svensk tall och sly av lövträd är viktig föda både sommar och vinter. På vintern är också andra faktorer viktiga, till exempel skydd mot väder och vind. Studien visar att älgarna väljer att vara i äldre contortaskogar med tallar som är upp till 15 meter höga i liknande utsträckning som motsvarande skogar med svenska tallar. 

– Contortatallen har en tätare krona och har ett yvigt växtsätt. Kronan kan fånga upp mycket av snön så kanske tycker älgen att det är lättare att röra sig på marken under. Även på sommaren såg vi att älgarna valde att vara i contortaskog där träden är upp mot 15 meter höga. Kanske temperaturen är lägre där och ger svalka under varma dagar, men det har vi inte studerat närmare, säger Wiebke Neumann.

Renar väljer bort contortabestånd

Contortatallens täta grenar gör att mindre ljus når igenom och det leder till att det växer mindre blåbärsris och lavar på marken. En tidigare studie som forskare vid Umeå universitet och SLU gjort visade att renar undvek områden med täta, höga contortabestånd under vinterbetet eftersom de inte hittade marklav att äta där. De sökte sig i stället till områden med vanlig tall. 

Enligt forskarna behövs det mer studier om contorta i Sverige.

– Contortatallen planteras ofta i tron ​​att den kommer att betas mindre av älgar än den svenska tallen. Vi behöver studera hur älgarna nyttjar contortabeståndet och hur andelen contorta påverkar betestrycket från älgar i olika delar av skogslandskapet, säger Wiebke Neumann. 

Vetenskaplig artikel

Habitat selection of moose in Sweden in managed boreal forests with Pinus contorta and P. sylvestris Maria Bolund, Fredrik Stenbacka, Fredrik Widemo, John P. Ball, Göran Ericsson, Wiebke Neumann. 

http://doi.org/10.1002/wlb3.01662

Pressbild: Älg i contortaskog. Foto: Frida Wengberg.