Kan burad marklav säkerställa renbete?
SLU doktoranderna Sarah Aspenström och Mathias Kristoferqvist försöker finna de bästa förutsättningarna för marklav genom att placera ut lav, och mäta dess tillväxt, på mark som röjts på olika sätt inom Luokta-Mávas samebys renskötselområde i Norrbotten.
Mängden lav har minskat med 57% i renskötselområde mellan 1993 och 2015 och med 40% utanför renskötselområde. Sen dess har den legat på en stabil nivå, men ökar inte i den takt den skulle behöva för att täcka renens betesbehov under vintern.
För att kunna säkerställa att både betes- och att skogsbrukets mål nås har doktoranderna Sarah Aspenström och Mathias Kristoferqvist placerat ut lav i betesskyddande burar på fyra olika platser inom Luokta-mávas samebys renskötselområde tillika Sveaskogs marker i Norrbotten. Platserna har röjts och gallrats på fyra olika sätt som återspeglar olika skötselstrategier som ger olika mycket ljusinsläpp till marken. Dels testas en standardröjning där ca 1200-1600 stammar per hektar lämnats jämnt fördelat, dels en där samma antal lämnats men anpassat efter där det redan växer lav, precisionsröjning.
— Det kräver lite mer tid från de som ska röja att först göra en kontroll av var laven växer, lämna stammar i dungar och hålla öppet där laven växer, förklarar Sarah Aspenström.
Förutom dessa två varianter av röjning; standardröjning och precisionsröjning, så testas en hårdare röjning där 800 jämnt fördelade stammar per hektar lämnas och ytterligare en plats, en kontrollyta som lämnas helt utan röjning. Dessa fyra olika skötselstrategier och platser upprepas sedan fyra gånger.
— På dessa 16 platser har vi placerat ut burar med lav för tillväxt under en fältsäsong, från juni till oktober, där vi mäter luftfuktighet, ljus och temperatur. Det kommer förhoppningsvis ge oss information om vad de bästa förutsättningarna är för lav, säger Mathias Kristoferqvist.

Så ser ni burar med lav under sommaren, låt stå så kan forskarna berätta mer när allt data samlats in och analyserats.
Fakta om arbetet
Forskningsarbetet genomförs inom BIOSkötsel, ett projekt finansierat av BIO+. Ett tvärvetenskapligt forsknings- och innovationsprogram från Energimyndigheten. Projektet inkluderar forskare från både SLU och Umeå universitet i samarbete med experter vid Sveaskog och Svenska Samernas Riksförbund. Även projektet NordicForestry, ett projekt finansierat av Interreg Aurora ingår i forskningsarbetet.
Kontakt
-
Person
-
Person
-
PersonMona Bergman, KommunikatörSkoglig bioekonomi och teknologi, inst gem