Läkemedelsrester i råttor kopplas till djurspridda sjukdomar: "Påverkar infektionsmönstren"
Läkemedelsföroreningar tas upp av råttor och det kan påverka smittämnen som gnagarna bär på. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där forskarna pekar ut läkemedelsrester som en tidigare okänd mekanism bakom djurspridda sjukdomar.
– Vi har länge känt till att läkemedelsföroreningar påverkar arter som fiskar och fåglar. För första gången kan vi nu visa att även vilt landlevande däggdjur som råttor exponeras för läkemedelsrester och det kan få långtgående konsekvenser även för oss människor, säger Anna Jonsson Sundberg, doktorand vid SLU och studiens förstaförfattare.
Rester av mediciner och droger når naturen via avlopp. Forskare vid SLU undersökte förekomsten av både läkemedelsrester och smittämnen i vilda råttor och tittade särskilt på de infektioner som råttorna kan sprida till människor. Forskarna analyserade 152 råttor från ekonomiskt utsatta stadsdelar i Salvador, Brasilien. De letade efter sex olika smittämnen och rester från 97 olika läkemedelssubstanser.
– Vi upptäckte att över hälften av råttorna, 55 procent, bar på rester av läkemedel i sina hjärnor. Det handlade om flera olika typer av läkemedel, till exempel antibiotiska, antidepressiva och antipsykotiska mediciner, säger Anna Jonsson Sundberg.
Antibiotika minskade infektionsrisken
Vanligast förekommande var ett antidepressivt läkemedel, citalopram. Enligt studien hade råttor med det ämnet i kroppen tre gånger så stor risk att bära på Capillaria-parasiter, en infektion av rundmask som kan smitta människor.
Även antibiotika stack ut i studien. Det visade sig däremot kunna minska risken för vissa infektioner hos råttorna. De råttor som bar på rester av antibiotika hade 91 % lägre risk att bära på leptospira-bakterier, en smitta som orsakar cirka en miljon allvarliga fall av leptospiros hos människor varje år.
Antibiotikarester kan ge friskare råttor alltså, det låter som något bra?
– Det kan låta positivt, men det är det inte. Antibiotikarester i naturen är ett stort problem eftersom det kan göra bakterier mer motståndskraftiga och öka förekomsten av smittämnen som antibiotikan inte biter på. Antibiotikaresistens kan i längden innebära stora risker för människors hälsa, säger Erin McCallum, forskare och medförfattare.
Kan få stora konsekvenser
Forskarna misstänker att läkemedelsresterna även förändrar råttornas beteende och i en annan studie följer de just nu hur råttorna rör sig i förhållande till människor.
Eftersom råttor som lever i symbios med människan fungerar som bärare av ett stort antal smittämnen världen över kan läkemedel i miljön få stora konsekvenser för risken för djurspridda sjukdomar.
– Läkemedelsrester påverkar infektionsmönstren hos djuren. Våra resultat visar på en hittills okänd mekanism genom vilken läkemedelsföroreningar kan ha en effekt på sjukdomsdynamiken i städer över hela världen. Det här gäller särskilt för människor i städer med snabbt växande områden där sanitära förhållanden är bristfälliga, tillgången till läkemedel är begränsad, och kontakten mellan människor och vilda djur är omfattande, säger Hussein Khalil, forskare vid SLU som lett studien.
Vetenskaplig artikel
Environmental Science & Technology Letters: Pharmaceutical Pollutants in Urban Rats Are Linked to Zoonotic Infection Risk Anna Jonsson Sundberg, Daniel Cerveny, Federico Costa, Mike Begon, Fabio Neves Souza, Jaqueline S. Cruz, Caio Graco Zeppelini, Hernan D. Argibay, Ianei de Oliveira Carneiro, Albert I. Ko, Mitermayer G. Reis, Erin S. McCallum, Hussein Khalil https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.estlett.5c00867
Djurspridda sjukdomar
Zoonoser är sjukdomar som sprids mellan människor och andra djur.
Exempel är covid-19, hantavirus, ebola, mjältbrand och rabies. I Sverige finns till exempel sorkfeber, harpest och fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE).
Utbrotten av djurspridda sjukdomar ökar globalt. Det finns flera orsaker, som att djurens naturliga livsmiljöer störs av klimatförändringar eller av människliga aktiviteter som skogsfällning och urbanisering. Djur som vissa gnagare, fladdermöss, myggor och duvor kan tolerera eller gynnas av sådana förändringar. De är dessutom ofta bärare av zoonotiska smittämnen. Risken för sjukdomsutbrott ökar när djur och människor delar samma levnadsutrymme.
För att förstå den här typen av komplexa hälsoutmaningar krävs att forskare samarbetar över ämnesgränser. Läs mer på SLU Future One Health.
Pressbilder
Råtta. Foto: Hussein Khalil.
Anna Jonsson Sundberg. Foto: Frida Wengberg/SLU.
Hussein Khalil. Foto: Henrik Persson/SLU.
Erin Mccallum. Foto: Aneesh Bose/SLU.
Kontakt
Anna Jonsson Sundberg, doktorand
Institutionen för vilt, fisk och miljö
anna.jonsson.sundberg@slu.se (maila så ringer hon upp)
Hussein Khalil, forskare
Institutionen för vilt, fisk och miljö
hussein.khalil@slu.se +46907868290 +46730558550
Erin McCallum, forskare
Institutionen för vilt, fisk och miljö
erin.mccallum@slu.se (maila så ringer hon upp)
Frida Wengberg, kommunikatör
frida.wengberg@slu.se +46725669778