Mer död ved krävs för rödlistade arter i skogen
Mängden död ved kan användas för att förutsäga om det finns rödlistade arter i skogen, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Men det behövs mer död ved än vad man tidigare har trott. Detta mönster gällde för vedlevande svampar och mossor, men inte för lavar.
Det är viktigt att skydda rödlistade arter, det vill säga arter som minskar, är sällsynta eller hotade. Men de är ofta svåra att hitta och inte sällan svåra att känna igen, vilket är en utmaning för praktisk naturvård. Därför har forskarna undersökt om man kan använda andra sätt att förutsäga förekomst av rödlistade arter.
Forskarna inventerade 120 provytor i Hälsingland och Värmland. De valde dessa områden för att få geografisk spridning men också för att de har olika historia, generellt sett har skogen i Värmland brukats hårdare.
Död ved viktig faktor
Provytorna låg i ett brukat skogslandskap och omfattade allt från intensivt brukade skogar till områden med höga naturvärden. De registrerade arter av mossor, lavar och svampar på döda och levande träd och samlade in data om till exempel stående och liggande döda träd, grova träd och lövträd. Alltså sådana faktorer som är kända för att gynna vedlevande arter.
– Vi förväntade oss att flera av de faktorer vi undersökte skulle kunna användas för att förutsäga förekomst av rödlistade arter, men endast mängden död ved visade sig vara en tillförlitlig indikator. Det var också överraskande att inga av de faktorer vi undersökte funkade som indikator för rödlistade lavar, säger Alwin Hardenbol, tidigare postdoktor på SLU.
Sannolikheten att hitta minst en rödlistad art av svampar eller mossor ökade kraftigt med mängden död ved, men höga nivåer – omkring 40–50 kubikmeter/hektar – krävdes för att nå en 50 procent sannolikhet att påträffa en rödlistad art. Svampar var starkast kopplade till den totala mängden död ved, medan liggande död ved var särskilt viktig för rödlistade mossor.
– Våra resultat bekräftar betydelsen av död ved, men utmanar tidigare forskning genom att visa att betydligt större mängder krävs, säger Alwin Hardenbol.
För lite död ved i skogarna
I dag anges ofta 20 kubikmeter död ved per hektar som ett tröskelvärde för biologisk mångfald. Det kommer från tidigare studier på bland annat vedlevande insekter och svampar. Enligt Riksskogstaxeringen har brukade skogar i genomsnitt 7,8 kubikmeter död ved per hektar, medan motsvarande siffra för skyddade skogar är 19,4 kubikmeter per hektar. Enligt den nya studien krävs det dock betydligt högre nivåer för att det ska vara sannolikt att hitta rödlistade arter.
– Det finns ett glapp mellan mängden död ved i det brukade skogslandskapet och de nivåer som krävs för det ska vara sannolikt att hotade och sällsynta vedlevande arter finns kvar på sikt. Våra resultat understryker också hur viktigt det är att skydda skogar rika på död ved, säger Joachim Strengbom, forskare på SLU.
Bakom studien ligger forskare från institutionerna för ekologi, skogens ekologi och skötsel respektive vilt, fisk och miljö på SLU samt Natural Resources Institute i Finland.
Skillnad mot andra studier
Tidigare studier som har undersökt hur betydelsefull död ved är för bevarande av hotade arter har ofta gjorts i mer naturskogslika miljöer och ofta fokuserat på generell biologisk mångfald och inte på rödlistade arter.
Den aktuella studien undersökte däremot specifikt rödlistade arter, som ofta är känsligare. Dessutom fokuserade forskarna på det brukade skogslandskapet där arterna redan är utsatta, viket kan förklara varför det enligt studien krävs stora volymer död ved för att det ska vara sannolikt att man finner rödlistade arter.
Tidigare forskning visar att lavar gynnas av förekomst av grova träd, död ved och variation av trädslag. Att forskarna i den här studien inte hittade några tydliga samband kan bero på att det har större betydelse för lavar om platsen varit beskogad under lång tid än hur mycket av till exempel död ved eller grova träd som finns lokalt.
Studien omfattade vedlevande mossor, lavar och svampar – men död ved har betydelse för andra artgrupper också. Tidigare forskning visar exempelvis att många vedlevande insekter gynnas av stora mängder och hög variation av död ved. Däremot är det förstås inte ett generellt mått för all biologisk mångfald i skogen.
Vetenskaplig artikel
Kontakta forskarna
Alwin Hardenbol
Tidigare postdoktor på SLU
alwinhardenbol@yahoo.com
Joachim Strengbom
Forskare vid institutionen för ekologi, SLU
joachim.strengbom@slu.se
Kontakt
-
PersonAnna Lundmark, Kommunikatör, SciFest-ansvarigInstitutionen för ekologi, gemensam personal/kansli