Ogräs, fröätare och mångfald i fokus i treårig fältstudie

I sommar tillbringar Eirini Lamprini Daouti och hennes fältassistenter långa dagar i spannmålsfält runt Uppsala. De räknar ogräs, sätter ut fällor och följer aktiviteten hos insekter som äter ogräsfrön. Arbetet ingår i en treårig fältstudie som ska öka förståelsen för hur biologisk mångfald påverkar ogräspopulationer i jordbrukslandskap.

Diversitetens och fröpredatorernas roll

Studien genomförs i tio spannmålsfält där provytor med olika nivåer av ogräsdiversitet har etablerats. Genom att återkomma till samma platser mellan 2026 och 2028 hoppas Eirini kunna visa hur ogrässamhällen förändras över tid och vilken roll naturliga fröpredatorer spelar i dessa förändringar.

– I år har jag valt ut försöksfält och provytor, och vi övervakar nu ogrässamhällen och mäter fröpredation för två ogräsarter, vitgröe (Poa annua) och svinmålla (Chenopodium album), i rutor med låg, medelhög och hög ogräsdiversitet. Tanken är att följa hur ogrässamhällena förändras i samma ytor över flera år, säger Eirini.

Från enskilda arter till hela samhällen

För att mäta fröpredation placerar forskarteamet ut frökort i fälten och sätter upp fallfällor för att studera vilka fröätande predatorer som finns i området. Samtidigt dokumenteras noggrant vilka ogräsarter som växer i varje provyta.

Fältsäsongen har varit krävande. En av de största utmaningarna har varit att skapa en tydlig gradient av ogräsdiversitet i varje fält.

– Vi har räknat väldigt mycket ogräs! Det har också varit utmanande att samordna arbetet med lantbrukarnas aktiviteter så att vår provtagning inte stör deras arbete.

Forskningen bygger vidare på Eirinis tidigare studier, där hon visat att fröpredation kan minska populationsökningen hos ogräsarten renkavle (Alopecurus myosuroides). Den nya studien breddar fokus från enskilda arter till hela ogrässamhällen.

– Det som gör detta extra spännande är att det är en långsiktig fältstudie över flera fält och landskap. Det är en unik möjlighet att följa hur samma ogrässamhällen förändras över flera år och förstå hur biologisk mångfald formar dessa dynamiker.

En av de centrala frågorna är om artrika ogrässamhällen kan vara mer stabila än artfattiga. Eirini förväntar sig också att biologisk mångfald ovan jord hänger ihop med mångfald på markytan, inklusive de fröpredatorer som bidrar till naturlig reglering av ogräs.

– Jag hoppas att mer varierade och jämna ogrässamhällen har stabilare tillväxt och inte påverkar skörden negativt. Jag tror också att fröpredatorer spelar en viktig roll i dynamiken.

Rävar, lantbrukare och fältarbete

Även om forskningen handlar om ogräs och insekter har fältarbetet gett många oväntade möten med djurlivet.

– En av de mest spännande sakerna med fältarbete är att man aldrig vet vad man kommer att se. Vi ser regelbundet fröpredatorer i fälten, men i år har vi också sett ovanligt många rävar. Nästan varje dag har vi sett rävar korsa åkrarna, vilket varit en oväntad och väldigt trevlig del av säsongen.

Eirini vill också lyfta fram lantbrukarna som möjliggjort studien.

– Jag är otroligt tacksam för de lantbrukare som låtit oss arbeta i deras fält. De har varit väldigt hjälpsamma, och många är genuint intresserade av att lära sig mer om insekter och fröpredation. Deras nyfikenhet och engagemang är en stor motivationskälla och en påminnelse om att forskning kan skapa meningsfulla kopplingar mellan vetenskap och lantbruk.

Den mest intensiva fasen av fältarbetet väntas vara avslutad i slutet av juli. Redan den första säsongen lägger dock grunden för en studie som under kommande år kommer att ge ökad kunskap om hur biologisk mångfald påverkar jordbrukets ekosystem.

Läs mer

Läs mer om Eirini och hennes forskning här.