Bilden är ett montage. Den föreställer Utterslev mosse där delar av studien är genomförd. Foto: Simon Birchell Wikimedia commons.
Bilden är ett montage. Den föreställer Utterslev mosse där delar av studien är genomförd. Foto: Simon Birchell Wikimedia commons.

Sexmöten i naturen – ny forskning om användning av stadens parker

Nyhet publicerad:  2026-06-15

Ny forskning från SLU ger en ovanlig inblick i en grupp som oftast verkar i det dolda: cruisers, personer som har sex utomhus. Studien undersöker vilka som ägnar sig åt cruising, deras upplevelse av naturen och konflikter med parkförvaltare.

– För cruisers är de här mötena och grönområdena oerhört viktiga. På många platser har cruising pågått i årtionden, men trots det vet vi väldigt lite om personerna bakom. Att öka förståelse för vår komplexa värld är angeläget, det var drivkraften bakom studien, säger Lisbet Christoffersen, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, och en av forskarna bakom studien.

Begreppet cruising beskriver sexuella möten, oftast mellan homosexuella män, som sker i det offentliga rummet. Det kan vara spontana eller planerade möten, ibland mellan främlingar. Studien genomfördes i Danmark, där det inte är olagligt att ha sex utomhus. Däremot är det förbjudet att ofreda andra, något som sex på offentliga platser skulle kunna leda till.

– Vår studie visar att det har kommit in få klagomål på cruisers. Det är inte förvånande. Generellt vill cruisers varken störa eller bli störda, säger Lisbet Christoffersen.

Vilka är det som cruisar?

Studien omfattar fyra parker och urbana skogar i Köpenhamnsområdet: Västskogen, Amager Fälled, Utterslevs mossen och Kögebuktens strandpark. Eftersom det saknas tidigare nordiska studier där cruisers själva kommer till tals ville forskarna ändra på det. De satte upp lappar på platser där de visste att cruisers fanns och uppmanade dem att svara på en enkät via en QR-kod. 45 cruisers svarade och resultaten överraskade forskarna.

– Anonymitet är väldigt viktigt för cruisers, men samtidigt visade många en stor vilja att berätta. Vi fick utförliga svar på mycket personliga frågor och ny kunskap om den här outforskade gruppen, säger Lisbet Christoffersen.

Enligt enkäten är den genomsnittliga cruisern en 49-årig dansk medelklassman. Samtidigt är variationen stor. De svarande är mellan 25 och 76 år gamla, kommer från olika samhällsklasser och några har bakgrund i utomeuropeiska länder. För många handlar lockelsen om känslan av spänning och äventyr. Vissa uppger också att cruising är deras enda möjlighet att uttrycka sin sexualitet.

Vill helst ha vild och otämjd natur

– Det är slående hur många som lyfter fram naturupplevelsen. Att känna solen, vinden och vara omgiven av grönska är en viktig del av varför de söker sig till cruising, säger Lisbet Christoffersen.

Många av de som svarade föredrar grönområden där naturen får växa fritt. Där skapar cruisers avskilda platser för möten. En man berättar att han beskär buskar för att lättare kunna ta sig fram på smala stigar.

– Cruisers beskriver hur de känner att de har rätt att använda grönområdena, samtidigt som de är noga med att inte störa andra, säger Lisbet Christoffersen.

Trots de få klagomålen från allmänheten så visar studien att vissa parker försöker få bort cruisers. Forskarna intervjuade sju parkförvaltare, och flera av dem beskriver det som deras moraliska skyldighet att motverka cruising. De röjde buskage, använde kameror och försökte på olika sätt göra områdena mindre attraktiva för cruisers. I vissa fall byggdes lekplatser nära mötesplatserna, och i andra började hundar tillåtas i områdena.

– I Danmark ska den offentliga parken vara till för alla. Samtidigt är det inte självklart vad lagen kräver att parkförvaltare ska göra när det gäller cruising. Det skapar osäkerhet hos personalen och leder ibland till åtgärder som ska hålla cruisers borta, säger Lisbet Christoffersen.

Så kan förvaltare och cruisers mötas

Enkäten visar att cruising är mycket viktigt för många av utövarna och att de planerar att fortsätta träffas. Många vill se parker med mer otämjda delar där de kan mötas utan att störa andra besökare. Lisbet Christoffersen tror att det går att minska konflikterna mellan cruisers och parkförvaltare.

– Studien visar att cruisers gärna delar med sig av sina tankar om hur parker ska utvecklas, men dialogen måste ske på deras villkor. Jag tror att parkförvaltare skulle kunna hitta fungerande lösningar genom att prata med dem. Det skulle ge bättre förutsättningar att utveckla parker som fungerar för alla, säger Lisbet Christoffersen.

Relaterade länkar

Länk till studien: ‘Just’ cruising in liberal Denmark: ambiguities at the nexus of queer intimacy and public green area management

Lisbet Christoffersen på LinkedIn

 

Kontakt