Stenhammardagen 2026: Fokus på vägar till ökad svensk nötköttsproduktion

Den 8 juni stod Stenhammars gods och SLU som värdar för årets Stenhammardag. Representanter från lantbruk, akademi, myndigheter, handel och finanssektor samlades för att diskutera framtidens svenska nötköttsproduktion. Bland deltagarna fanns H.M. Konungen, H.K.H. Prins Carl Philip och under delar av dagen även H.M. Drottningen.

Årets tema, Hur ökar vi nötköttsproduktionen – förutsättningar och affärsmodeller, satte fokus på hur svensk produktion kan utvecklas för att möta framtidens behov av livsmedelsförsörjning, hållbarhet och lönsamhet.

Dagen inleddes med att H.M. Konungen personligen välkomnade deltagarna och tog var och en i hand. I sitt anförande betonade H.M. Konungen de möjligheter som finns för svensk nötköttsproduktion.

– Sverige har unika möjligheter som vi måste ta tillvara. Våra vidsträckta betesmarker och öppna landskap hålls öppna tack vare kor och betande djur, vilket stärker den biologiska mångfalden. Vi är också internationellt erkända för vårt arbete med god djurhälsa och låg antibiotikaanvändning, framhöll H.M. Konungen.

Stenhammars driftledare Per Rudengren berättade att omkring 580 djur idag betar på gårdens marker och lyfte särskilt fram betydelsen av utbildning och kompetensförsörjning inom näringen. Han välkomnade speciellt närvarande elever från naturbruksgymnasier och studenter från SLU samt konstaterade att årets väderförhållanden skapat goda förutsättningar för en stark skörd.

– Jag ser positivt på hur värme och regn i år skapat bra förutsättningar för en bra skörd, det känns ruskigt bra att se hjärtbladen i sådden dyka upp!

SLU:s rektor Maria Knutson Wedel reflekterade över det engelska uttrycket livestock och perspektivet levande djurhållning, den levande flocken. Hon framhöll också tre saker att hålla i huvudet samtidigt:

– Hållbarhet, resiliens och beredskap. För att lyckas krävs väl fungerande affärsmodeller som skapar långsiktig lönsamhet. Vi behöver också fundera på vad mat får kosta och inte ducka för svåra frågor.

Långsiktighet och strategier

Under seminariedelen presenterades analyser och perspektiv från bland andra Jordbruksverket, SLU, LRF, Scan Sverige, ICA Sverige, KLS Ugglarps och Landshypotek Bank. Diskussionerna kretsade kring marknadsutveckling, jordbrukspolitik, investeringar, generationsskiften och samverkan mellan olika aktörer i livsmedelskedjan.

Ett återkommande budskap under dagen var vikten av långsiktighet. I en programpunkt om kapital och ägarskiften lyfte deltagarna fram behovet av tydliga strategier, god tillgång till kapital och starkt ledarskap för att skapa uthålliga lantbruksföretag. Även den sociala hållbarheten, med fokus på familj och framtida generationer, framhölls som en avgörande faktor.

Exkursion

Efter lunch fortsatte programmet med en exkursion runt Stenhammars gods. Vid flera stationer fick deltagarna ta del av praktiska exempel på affärsmodeller för att starta eller utöka produktion, metoder för att utveckla naturbetesmarker samt ny teknik för effektiv röjning och markvård.

SLU-forskaren Anna Hessle, som deltagit i planeringen av arrangemanget, lyfte fram värdet av mötet mellan forskning och praktik.

– Det är ett bra sätt att samla näringsliv, akademi och lantbruksföretag. Deltagarna bidrar med kloka frågor och olika perspektiv, vilket skapar värdefulla diskussioner, sade hon.

Vid en av exkursionsstationerna berättade Johan Ahnström från Jordbruksverket om naturrestaurering och arbetet med att hålla invasiva arter som lupiner och oxbär i schack.

– Men i övrigt. Låt det blomma!

Fakta

Stenhammardagen

Stenhammardagen arrangeras inom ramen för ett samarbete mellan SLU och Stenhammars Godsförvaltning och har etablerats som en viktig mötesplats för kunskapsutbyte kring framtidens svenska lantbruk. Årets arrangemang visade tydligt att intresset för att stärka den svenska nötköttsproduktionen är stort – och att vägen framåt kräver samverkan mellan forskning, företagande och politik.

Stenhammar

Stenhammar ligger i Södermanland, strax utanför Flen. På egendomen bedrivs i dag ett modernt jord- och skogsbruk. Enligt testamente av Robert von Kræmer tillföll Stenhammar staten 1903 för att disponeras av en medlem av Kungahuset med arvsrätt till kronan. Prins Wilhelm blev förste statsarrendatorn på Stenhammar fram till sin död 1965, då det övertogs av dåvarande kronprins Carl Gustaf.