Vad krävs för att säkra hela landets tillgång till grönsaker, frukt och bär i kristider?

Mer odling av frukt, bär och grönsaker i hela landet i fredstid, bättre tillgång till inhemskt utsäde, gödsel och växtskydd för den storskaliga odlingen samt bättre planering för hur kolonilotter och trädgårdar kan bli en odlingsreserv i kristid var några av lösningarna som fick gehör hos flera av panelisterna.

Magnus Stark från Kompetenscentrum Företagsledning och programchef för Future Food inledde med att beskriva Sveriges potential och begränsningar för att öka tillgången till inhemsk frukt, bär och grönsaker.

– Sverige klarar i dag att föda befolkningen med kalorier och protein men om importen störs under en längre tid kan vi få brist på viktiga mineraler och vitaminer. Vi får en torftigare diet om det blir en kris med importstörning, sade Magnus Stark.

Han beskrev att det finns stor potential att öka odlandet såväl yrkesmässigt som bland allmänheten i kolonilotter och trädgårdar men att det också finns en del begränsningar.

Importberoende

Trots ett ökande intresse för odling har de yrkesmässiga trädgårdsföretagen minskat under de senaste åren och det utländska ägandet har ökat. Ett exempel är att Sveriges två största tomatodlare, som odlar mer än 50 procent av landets tomater, är ägda av utländskt kapital. Sverige är beroende av import av såväl utsäde och fröer som gödsel och växtskydd. Behovet av säsongspersonal täcks också till stor del av utländsk arbetskraft som det behöver planeras för.

– Hållbara plockarlag ska jobba en hel säsong, inte bara en vecka, enligt Magnus Stark.

Johan Stenberg, professor i integrerat växtskydd på SLU, beskrev vikten av att odla livsmedel i hela landet för att minska risken vid en eventuell kris i södra Sverige där den största delen av våra livsmedel produceras i dag. Han beskrev också hur just frukt och grönsaksodling är beroende av såväl förebyggande som kemiskt växtskydd eftersom risken att drabbas av skadedjur och sjukdomar är stor.

Han lyfte också risken för agroterrorism, medvetna störningar i livsmedelsproduktionen från en yttre fiende i samband med krig eller kris, som är förbjudet enligt internationell rätt.

Fredstid avgör kristid

Ett återkommande tema under den efterföljande paneldiskussionen som Magnus Stark var först med att ta upp var vikten av att ha en tillräcklig produktion i fredstid för att klara av livsmedelsförsörjningen i kristider.

En planering för hur kolonilotter och trädgårdar kan bidra till livsmedelsförsörjningen inom totalförsvaret och att jordbruket är en viktig del av civilförsvaret var andra saker som togs upp.

Lagring av livsmedel är något som behöver stärkas men lagring ska ses som den sista försäkringen för livsmedelsförsörjningen vid kris, det viktigaste är att ha en tillräckligt stor kontinuerlig inhemsk produktion.

Att få unga att förstå att de gröna näringarna är framtidsbranscher som de vill satsa på sågs också som en viktig pusselbit för att få mer inhemskt odlade grönsaker, frukt och bär.

Kommunala avtal med lokala grossister och direktupphandlingar lyftes som exempel på hur offentliga måltider kan bidra till ökat lokalt odlande.

Konsumenterna viktiga

– Vi behöver betona konsumenternas långsiktiga betydelse. Vad de väljer att köpa avgör vad som produceras i fredstid, enligt Magnus Stark.

Han nämnde också ledarskapets betydelse vid utbildning av säsongspersonal och skapandet av bra arbetslag. Klarar vi det i fredstid så klarar vi det i kristid.

En fråga som lyftes av en deltagare under seminariet var behovet av fortsatt inhemsk kunskap om konservering av grönsaker, något som Magnus Stark tyckte var intressant.

– Detta med att konservera grönsaker är en kunskap som inte får gå förlorad. Kanske behövs en sorts folkbildning om det. Vi behöver också diskutera vad som menas med självförsörjning. På vilken nivå ska vi vara självförsörjande?