VSLA – ekonomisk frigörare i glesbygd

Juliette Gadjelou från Divo säljer mediciner sedan drygt åtta år. De senaste åren har det gått bättre och bättre, och förklaringen är enkel:

– Jag säljer traditionell medicin som jag köper in via andra kanaler. En dag kom presidenten för VSLA förbi och frågade om jag inte ville bli medlem. Jag var väl inte svårövertalad, så jag sa ja. Nu i efterhand kan jag säga att det helt har förändrat mitt liv, säger Juliette.

Efter att hon gick med i sin lokala VSLA, upplever Juliette att hennes inkomst ökat och levnadsstandarden höjts. Inte bara på vissa områden utan över hela brädet.

– Jag har kött att äta, jag kan lösa mina egna vardagsproblem på egen hand. Förut kunde jag inte göra det – även grundläggande vardagsbehov var svåra att tillfredsställa ibland. Och det var svårt för att inte säga omöjligt att spara några pengar själv. Men nu kan jag spara lite varje månad, säger Juliette.

Banktjänster där bank saknas

VSLA startades av hjälporganisationen CARE International 1991. VSLA står för Village Savings and Loan Assoviation (på franska AVEC; Association Villageoise d'Épargne et de Crédit) och är små, medlemsdrivna organisationer som tillhandahåller bankliknande tjänster till folk i glesbygd och marginaliserade områden.

Då banker sällan finns på dessa platser, ger VSLA en möjlighet för medlemmarna att spara pengar, ta mindre lån och i högre grad bli ekonomiskt oberoende. Redan från början var tanken att hjälpa kvinnor specifikt, då de oftast är mer ekonomiska utsatta och/eller har mindre auktoritet och bestämmanderätt i sina hushåll.

VSLA:er består ofta av max 20 till 25 medlemmar som bor i samma område. I Juliette Gadjelous fall är de 25 medlemmar. Det finns över 30 olika VSLA i området - det är med aldra ord flera hundra människor, primärt kvinnor, som är engagerade och drar nytta av VSLA.

SLU:s team gör ett nedslag i en by som en del av utvecklingsforskning med World agroforestry center. Här i byn har utvecklingen gått i positiv riktning, även på andra sätt än ekonomiska. Till exempel kan kvinnor numera ärva jordbruksmark. Det är annars svårt i Elfenbenskusten, där arvet normalt går till en eventuell manlig arvinge.

Låna till arbetstoppar

Laurence N’Guessan gick med ett år efter vännen och VSLA-kollegan Juliette Gadjelou. Hon arbetar som lantbrukare men hade innan medlemskapet aldrig kört i egen regi.

– Det var min syster som berättade att det fanns ett nytt kooperativ som kallades VSLA. Jag hade inte odlat själv fram tills jag gick med, men nu odlar jag bland annat tomater och okra. När jag har toppar på gården och behöver utomstående arbetskraft brukar jag låna av VSLA för att betala lönerna. Jag har inte de resurserna på egen hand annars, så VSLA har varit väldigt viktigt för mig, säger Laurence.

Att låna pengar för att täcka kostnader under delar av året är ett mycket vanligt scenario, som för många jordbrukare innebär att de kan satsa i stället för att bromsa, vilket såklart gör att de kan tjäna mer pengar.

Laurence är liksom sina ”kollegor” väldigt nöjd med medlemskapet och vad VSLA har möjliggjort för henne personligen.

– När jag tänker på VSLA är det bara massor av glädje. Utbildning är inte gratis här och mina barn är stora; två går på universitetet och den sista ska ta studenten. Genom att jag betalar in till VSLA kan jag få ett lån när jag behöver betala för skolgången. Det har varit jätteviktigt för hela familjen, säger Laurence.

Gemensamt kassaskåp

Medlemmarna i en VSLA har återkommande möten och sparar sina pengar i en gemensam pott. Potten fungerar sedan som ett bankkonto från vilket medlemmarna kan låna, till villkor och ränta som bestäms av gruppen. Besparingarna förvaras ofta i ett kassaskåp dit flera medlemmar har nyckel. Skåpet kan inte öppnas utan att alla är närvarande.

Somliga VSLA har också en nödfond som gör det möjligt att hjälpa medlemmar om en kris skulle inträffa, exempelvis ett dödsfall eller en naturkatastrof.

Kvinnostärkare

Fördelarna med VSLA är många, framför allt att de ger avlägset bosatta människor tillgång till basala banktjänster. Då majoriteten av medlemmarna i VSLA är kvinnor kan de också ses som en kvinno-frigörande kraft, som låter kvinnor ta större ansvar och kontroll över ekonomiska resurser, och få en starkare roll i sina hushåll. Ett VSLA bygger också solidaritet i lokalsamhället och kan fungera som en plattform för att diskutera andra samhälleliga utmaningar.  

En majoritet VSLA-medlemmar är kvinnor, många gifta. Yvonne Yaboué, medlem sedan fyra år, fick tipset om att gå med från sin egen man. Yvonne är inte bara lantbrukare utan gör lite av varje. Hon upplever att VSLA-medlemskapet varit viktigt för att få en högre levnadsstandard med mindre oro och stress.

– Jag håller på med ganska mycket olika grejer. Dels lantbruket då, men jag driver också en restaurang och jobbar extra som barnskötare. Själva medlemskapet har varit viktigt, framför allt när det gäller att lösa ekonomin. Jag köpte även min första egna mark med ett VSLA-lån, säger Yvonne.

Andra röster om VSLA

Laurence N’Guessan  gick med ett år efter Juliette Gadjelou. Hon arbetar som lantbrukare men hade innan medlemskapet aldrig kört i egen regi.

– Det var min syster som berättade att det fanns ett nytt ”co-op” som kallades VSLA. Jag hade inte odlat själv fram tills jag gick med, men nu odlar jag bland annat tomater och okra. När jag har toppar på gården och behöver utomstående arbetskraft brukar jag låna av VSLA för att betala lönerna. Jag har inte de resurserna på egen hand annars, så VSLA har varit väldigt viktigt för mig.

Laurence är liksom sina ”kollegor” väldigt nöjd med medlemskapet och vad VSLA har möjliggjort för henne personligen.

– När jag tänker på VSLA är det bara massor av glädje. Utbildning är inte gratis här och mina barn är stora; två går på universitetet och den sista ska ta studenten. Genom att jag betalar in till VSLA kan jag få ett lån när jag behöver betala för skolgången. Det har varit jätteviktigt för hela familjen, säger Laurence.

Ipote Toutoukpé  har jobbat länge med lantbruk. Framför allt har hon odlat kassava och förädlat denna på olika vis. Sedan några år tillbaka har hon specialiserat sig mot just förädlingen.

– Numera har jag slutat odla kassava själv och håller bara på med förädling. Mitt lantbruk har blivit förstört tyvärr, och nu är det ersatt av en palmoljeodling.

Ipote är en av veteranerna i VSLA:t och har varit med i nästan tio år, efter tips från hennes faster. Hon uppskattar att man kan hjälpa varandra – men utan att man behöver skämmas för att man har det tufft ekonomiskt.

– Den stora fördelen med medlemskapet har varit att jag kan ha barnen i skolan. När du är med i VSLA behöver ingen heller få veta dina hemligheter. Du behöver inte avslöja hur du har det och om du är fattig. Du kan lösa de problemen själv tack vare hjälpen du får. Jag har köpt egen mark med VSLA-lån och nu håller jag på och sparar till ett hus.

Medel

SLU:s resa till Elfenbenskusten bekostades med medel från SLU Global samt Vetenskapsrådet, ur projektet Gender equality and climate resilience of West African cacao-dependent households (VR 2023-05955).

Nyttiga länkar / läs mer

SLU Global

Läs mer om VSLA

CARE