25 miljoner till forskning för att rädda asken

Den europeiska asken har minskat kraftigt i hela Europa till följd av askskottsjukan och i Sverige är arten idag klassad som starkt hotad. Samtidigt närmar sig ett nytt allvarligt hot – Smaragdpraktbaggen som är en av världens mest förödande skadeinsekt på ask.

Nu har två kompletterande forskningsprojekt vid SLU beviljats medel från Formas. Målet är att ta fram den kunskap och de praktiska verktyg som behövs för att återställa livskraftiga askpopulationer och säkra framtiden för ett av Sveriges ekologiska viktigaste lövträd.

Från motståndskraftiga träd till livskraftig askpopulation

Det större projektet har beviljats 15 miljoner kronor och ska utveckla Sveriges första samlade arbetssätt för återställande av ask. Projektet som leds av Michelle Cleary, universitetslektor i skogspatologi, bygger vidare på mer än tio års forskning inom det nationella initiativet Rädda Asken och kombinerar genetik, ekologi, skogsskötsel och policyforskning.

‒ Vi vill ta reda på svaret på en avgörande fråga, nämligen hur vi kan återställa askpopulationer som inte bara är motståndskraftiga mot askskottsjuka, utan också tillräckligt genetiskt varierade för att klara framtidens utmaningar, säger Michelle Cleary.

En central del av projektet är Sveriges första samordnade restaureringsförsök för ask, så kallade living labs, som etableras tillsammans med Sveaskog. Här ska forskarna följa hur motståndskraftiga askplantor etablerar sig och utvecklas under verkliga förhållanden i skogsbruket.

Målet är att ta fram rekommendationer för framtida restaurering, exempelvis var ask bör planteras, vilka trädslag den passar att växa tillsammans med och hur olika skogsskötsel påverkar möjligheterna att lyckas. Forskarna ska också ta reda på vilka metoder som fungerar bäst under olika lokala förhållanden.

Projektet ska också undersöka hur motståndskraftiga träd kan användas i förädling och återställande utan att den genetiska variationen går förlorad. Något som är särskilt viktigt i Sverige, där asken växer vid den nordliga gränsen av sitt naturliga utbredningsområde. De svenska populationerna har redan en begränsad genetisk variation och hör till de hårdast drabbade av askskottsjukan i Europa.

‒ Med en större genetisk variation skapas bättre förutsättningar för att populationen ska klara sig när livsmiljön förändras, exempelvis genom varmare klimat eller för nya hot som den invasiva smragdpraktbaggen, som sannolikt kan nå Sverige i framtiden. En viktig del av vårt projekt är att identifiera träd med motståndskraft mot båda hoten, säger Michelle.

Med hjälp av genetiken kan framtidens askar bli starkare

Det andra projektet som ska utveckla den första svenska sammanställningen av askens samlade genetiska variation har beviljats 9,5 miljoner kronor. Det ska ge forskarna bättre underlag för att bevara och förädla motståndskraftiga träd.

Projektet, som leds av professor Levi Yant, bygger vidare på ett tidigare samarbete med Royal Botanic Gardens, Kew. Forskarna ska kartlägga den genetiska variation som gör att vissa askar klarar askskottsjukan bättre än andra. Kunskapen kan sedan användas för att utveckla framtidens askförädling.

– De motståndskraftiga askträd som identifierats genom Rädda Asken utgör en unik resurs. Genom vårt samarbete med Royal Botanic Garden kan vi nu använda genetik för att upptäcka variationer som tidigare varit dold för oss. Den kunskapen ger oss helt nya möjligheter att ta fram verktyg för förädling, säger Levi Yant, professor i växtgenetik vid SLU.

Två projekt – ett gemensamt mål

Även om projekten är finansierade var för sig är de utformade för att komplettera varandra. Det ena projektet ska identifierar den genetiska egenskaper som gör vissa askar motståndskraftiga mot askskottsjuka och tar fram nya verktyg för förädling. Det andra ska omsätta kunskapen i praktiken genom restaureringsförsök och studier av naturlig föryngring. Projekten genomförs i nära samarbete med bland annat Skogforsk, Sveaskog och flera andra aktörer.

– Att rädda asken handlar inte bara om att få fram motståndskraftiga träd. Det handlar om att återuppbygga livskraftiga populationer som kan överleva, föröka sig och anpassa sig till framtidens utmaningar. Tillsammans ger de här projekten oss verktygen för att göra det, säger Michelle Cleary.

– Projekten ska tillsammans bidra till att omsätta mer än tio års forskning i praktiska lösningar för askens framtid. Förhoppningen är att dagens motståndskraftiga askar ska lägga grunden för morgondagens askskogar, säger Levi.